Å, så lite jävla kärlek

Igår lämnade jag in min egen uppsägning. Nu återstår det 3 månaders arbete på den plats som fått mig att sälla mig till den protesterande, växande skaran missnöjda lärare. Vi som satt ner foten och tycker att många skolor av idag inte är var de borde vara. 
En lång tid har jag märkt av olika kroppsyttringar som förmodligen kommer från den anspänning det varit att komma fram till ett beslut. Hjärtat och hjärnan plus övriga kroppen är fantastiska på att signalera och det gäller att lyssna på och tolka signalerna. 
Vad som kommer att hända för min del i januari vet jag inte nu, kanske blir jag frilansande lärare, jordenruntresenär, trädgårdspysslare, släktforskare på heltid eller bara en soffliggare. Nja, det sista lär det inte bli. Idag känns det skönt att få påverka mitt eget liv som jag vill och sätta mina egna krav på helt annat sätt än när man har så mycket att ta hänsyn till som små barn och annat i en familj. I januari börjar mitt nya liv och bara jag får en ekonomi som ger mig/oss "mat på bordet" är jag nöjd. Å så lite kärlek förstås..........
 
 

Nu räcker det

Att vara lärare innebär en hel del arbete på hemmaplan när inte tiden räcker till på jobbet. Att förbereda lektioner, komma på nya idéer, knåpa ihop övningsuppgifter, skriva mail mm mm hör till vardagsjobbet på kvällarna. Så har det alltid varit under min lärartid men numera när undervisningstiden ökat och byråkratin med den räcker arbetstiden mindre och mindre eller snarare inte alls. Det är helt enkelt katastrof med arbetsbelastningen och stressen slickar mig ständigt i nacken. Därför bad jag om ett samtal med en chefsperson på min arbetsplats där jag förklarade min, just min situation. Väl medveten om att många upplever samma sak var jag tydlig med att jag talade i egen sak.
Efter möte nummer ett kom så småningom möte nummer två där jag fick beskedet att ingenting kunde göras åt min situation...... underbemanning angavs som ett skäl. Det förslag jag hade tipsat om för att min situation skulle bli drägligare ledde alltså inte till någonting.
- Ok, sa jag, då ska jag fundera på hur jag kommer att göra. 
Sedan senaste mötet i veckan som nyss passerat och även dessförinnan har en lösning malt i min hjärna och igår satte jag ord på den och nu har jag bestämt mig. Jag kommer helt enkelt att säga upp mig så får cheferna stå där och lösa situationen bäst de vill. 
Min avskedsansökan kommer jag att lämna i oktober precis som drängar och pigor gjorde förr i tiden när deras enda lediga vecka under året inföll. Den vecka som avslutades med en marknadslördag kallad Friveckolördag. Under den lediga veckan kunde de söka nytt jobb om så var aktuellt och hinna flytta med sitt knyte. Kanske de passade på att gifta sig som Per och Kersti som träffades på marknaden i Värnamo en gång på 1700-talet.
Vad jag kommer att göra när mina tre uppsägningsmånader är över återstår att se.............
 

Söndagstankar

Så var "höstens" första arbetsvecka avverkad. Tiden på jobbet räcker inte till för allt som behöver göras. Så idag blev det provmatlagning och annat inför den kommande veckan. Samtidigt blev det ju påfyllning i de egna förråden. Jag började också att gnida energiknölarna extra och få fram ett lockande och säljande material till fredag.Tanken är att jag ska undervisa i en elevens valgrupp och vad är då inte naturligare än att ha ämnet KLIMATSMART. På fredag ska jag alltså presentera för eleverna vad som är tänkt kring detta. Samtidigt är det deras val och många andra spännande valmöjligheter erbjuds. Men ännu har jag några dagar på mig att fundera över uppdraget.
Helgen har för övrigt innehållit ett besök på IKEA. Där innhandlades nya kastruller till spisen vi installerade förra veckan. Några presenter hittades och så blev det lite till hemkunskapen, alltså det ämne jag undervisar i på jobbet. Visserligen har ett stort antal prylar inköpts dit från en grossist men komplettring behövdes ändå av lite småprylar. Några vaser blev det och till dem tar jag med lite gröna kvistar från vår trädgård. Till kökslådorna köptes plast som gör att redskapen inte glider runt. Ordning och reda ska det vara. I morgon är det dags för de första lektionspassen i den nya skolan. Ska bli kul att se vad eleverna gillar de nya lektionssalarna och ett annorlunda sätt att arbeta på mot vad de gjort tidigare.
I fredags lagade jag en variant av moussaka. Det blev så mycket att det räckte till morgonens matlådor och ytterligare någon dag. Moussaka brukar göras på aubergine men det bytte jag ut mot tunna potatisskivor och egenodlad skivad squash. Köttfärssås ersattes med en sås av sojafärs blandad med bitar av våra växthustomater, lök och kryddor från trädgården plus malen kanel. Någon ostsås kokade jag inte utan körde med en snabbsås där jag vispade ihop Oatlys matlagningsgrädde och riven veganost. Moussakan blev så otroligt god och extra plus var att använda egenodlade produkter.
Trädgårdsslit
 
Efter söndagens frukost och olika hushållssysslor bakade jag en långpannekaka. Vi har massor av fina äpplen som mognat och varje dag ingår det därför äpplen i vår mathållning. I kakan testade jag att använda ett mjöl som min ena dotter gav mig när hon var besök här för en dryg vecka sedan. Det är vetemjöl och vita bönor tillsammans. Ett bra sätt att tänka extra grönt och att få i sig protein på. Att tänka på var att det krävdes lite extra av vätskan i receptet då mjölet suger upp mer sådant. Smakmässigt var det ingen som helst förlust att ersätta det vanliga vetemjölet.
Vegansk äppelkaka i lånpanna
225°
No-egg motsvarande 3 ägg
2dl socker
6 dl mjöl av vete och vita bönor
4 tsk bakpulver 
1 msk vaniljsocker
200 g smält mjölkfritt margarin
4 dl vatten
6 äpplen i klyftor
kanel och strösocker att ha över

Vispa ihop no-eggblandningen med socker i en bunke. Blanda ner mjöl, bakpulver och vaniljsocker. Rör ner det smälta margarin och vatten och blanda till en lagom smetig konsistens. Häll ut smeten i en bakplåtsklädd långpanna.  Häll över äpplen. Pudra socker och kanel över. Grädda mitt i ugnen, 225 grader i ca 25min.
 


Visa fler inlägg