2019 och nästan vardag igen

Så är julhelgen och alla andra dagar som hör till den över. Nyårsklockorna har ringt in 2019 och efter trettonhelgen börjar den riktiga vardagen igen. För min del innebär det en del förändringar. 2018 var det mest tröttande och jobbiga arbetsåret någonsin för mig och jag valde därför att säga upp mig från den arbetsplats jag haft de 11 senaste terminerna. 
När jag lämnade in min uppsägning hade jag ingenting direkt som skulle ersätta jobbet. Jag behövde bara få ett miljöombyte och kunde tänka mig att bara vara hemma ett tag tills jag landat som det heter. Så dök det upp en tjänst som jag sökte. Efter ett besök på skolan som finns inom Vellinge kommun fick jag jobbet och nästa vecka börjar jag därför på en ny arbetsplats. Det känns positivt på många sätt och ett är att jag det kommande året får en arbetstid på 60%. Två lediga dagar per vecka blir hur bra som helst. Att det blir en längre transportresa dit bekommer mig inte något, tvärtom. 
En som också fick transportera sig runt var Tomten som hade så många barn att besöka på julafton. Vi var hos min son med familj tillsammans med flera familjer. Tyvärr missade husfadern Tomten då han var ute och letade efter en handske som tappades när vi tidigare på dagen varit ute och åkt pulka. På bilden får min sonhustru en Tomtekram medan ett av barnen är lite mera avvaktande inför händelsen.
Inför juldagarna besöktes en del butiker och då köptes bl.a. ett pussel med 1000 bitar. Det tog mig och den numera utlandsboende sonen som var på besök, ett dygn att få ihop bitarna. Några glas whisky gjorde det hela trevligare och vi fick blodad tand för ännu ett pussel. 
I gömmorna hittades ett med lika många bitar som visade sig vara betydligt knepigare. Nu har det legat framme på bordet i nästan en vecka, sonen gav upp och åkte iväg. Ja, han skulle visst åka oavsett. Katten Tindra visar även hon sitt missnöje genom att helt enkelt ta över lådan. Men skam den som ger sig, på söndag måste jag ha löst knåpandet. På tur finns sedan ännu ett pussel som någon kanske vill hjälpa mig med.
Vi var på Coop för ett tag sedan och därifrån fick jag med mig en årskalender som nu ska användas till middagsplaneringarna. Januari har nu fyllts med goda maträtter, veganska, säsongsbetonade och lockand på alla sätt. På varje uppslag i kalendern finns recept till en rätt som  alla är vegetariska. De kommer att testas av oss. Det är hedervärt att Coop slår ett slag för mat som inte innehåller kött av något slag. 
Januari brukar kallas fattigmansmånaden och inte för ekonomins skull men väl för att använda sådant som i första hand redan finns hemma har jag tagit sådana hänsyn vid planerandet. Idag blev det en mycket god linssoppa. Receptet finns på en websida som heter Farbror Grön och här är receptet.
Jag använde både gröna och röda linser i soppan men om man inte tål sådant går soppan att göra som en smakrik tomatsoppa med sin goda kryddning. Till soppan serverades ett gott julknäcke vi fått i present av ett av de sällskap som var här innan nyår.
Efter soppa passar det som bekant med pannkakor. Jag gjorde som vanligt en smet utan ägg och smaksatte den med vaniljsocker, kanel och rivet äpple. 
Pannkakorna smakade som ett mellanting av äppelkaka och fattiga riddare men med en klick havreglass som tillbehör blev de rena lyxen.
Äppelpannkakor
4 port
 
2½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker
4 dl havremjölk
1 stort rivet äpple
 
mjölkfritt matfett att steka i
 
Vispa ihop i den ordning ingredienserna står.
 
 
 
I morgon serveras här linspasta med en rotsakssås.


T som i tand, töväder och trolleri

Tand
Hemma en sväng efter jobbet innan det är dags för ett besök hos tandläkaren. För två veckor sedan föll en lagning ut från sin plats i en tand och idag ska problemet åtgärdas. En onödig kostnad men vad har jag för val? När barnbarnen tappar tänder kommer Tandfen på besök och delar ut pengar men jag får betala. Kanske är det så den där fen får sina inkomster?
Töväder
Solen skiner ute och det har töat. En skön vårkänsla infinner sig även om det är blaskigt på marken. Igår hängde tunga istappar från vårt tak och idag är de borta. Vågar jag hoppas på att vintern ger med sig för den här gången?
Trolleri
Ikväll är det dags att få iväg en matbeställning med leverans i morgon. Det är en månad sedan sist och nu har det tunnats ut en aning i köksskåpen och det är dags för påfyllning. Det har inte gått någon som helst nöd på oss under den här tiden utan har bara gett mig en möjlighet att trolla med husets befintliga resurser.
Gårdagens soppa bestod av konserver, lite som att koka soppa på en spik men i positiv mening. Jag vill verkligen tipsa om den för den var så god. Receptet hittade jag i tidningen VEGOs senaste nummer (2-2018) 
 
Linssoppa
4 port.
1 burk krossade tomater
1 burk kokosmjölk
6 dl vatten
2 dl röda linser
1 tärning grönsaksbuljong
2 pressade vitlöksklyftor
2 tsk paprikapulver
2 msk jordnötssmör
salt
peppar
ev. pumpakärnor till serveringen
 
Allt blandas i en kastrull.
15 minuter får det sjuda.
Avsmakning och ev. mer kryddor.
Färdigt!
 

Mat ska skapas, inte kopieras

Mellan åren 1985 och 1990 var jag tillsammans med några andra "matglada tjejer" deltagare i en liten gourmetklubb. Detta var innan jag flyttade till Skåne vilket skedde i december 1989. Den sista matlagningsträffen för min del skedde i mars 1990 då jag for upp till Småland, för en sådan träff ville jag inte missa.
Nu inför dagens nyårsmiddag plockade jag åter fram den digra högen med recept jag sparat från alla gourmetträffar vi hade. De fick då ligga till grund för kvällens avverkade goda trerätters middag.
Då det begav sig var det Pia, Lena, Carin, Tine, Inger, Eva och någon gång Gudrun eller någon annan som fick komma till dukat bord och bara njuta av all god mat med vin eller andra drycker till. Vi hade alltid tre eller fyra rätter och vi delade på kostnaderna innan det var dags att ta sig hem mätt och glad. Den första träffen var hos mig  i april 1985 och då kostade kalaset 51.25 per person, inklusive drycker.
När jag idag bläddrade bland recepten dök det upp några visa ord som Pia haft med i ett recepthäfte i augusti 1988.
 
 Jag letade upp varifrån de kloka orden kommit ursprungligen och fick veta att kocken Tore Wretman sagt dem någon gång under sin långa "spisgärning". 
Då jag varken planerat, gjort speciella inköp eller så inför dagens nyårsmiddag sökte jag i de gamla recepthäftena efter inspiration. En soppa som jag bjöd på våren 1989 fick bli vår förrätt. Den serverades med parmesankakor jag hade i frysen och hembakat julknäcke med ost på.
Nyhyttans löksoppa
4 vanliga portioner eller 6 förrättsportioner
 
3 stora skivade lökar
1 strimlad purjolök
1 skivad morot
 1 msk olja
1,2 liter grönsaksbuljong
½ tsk salt
svartpeppar
3 msk chilisås
1 dl creme fraiche (Oatlys)
soja
  1. Fräs lök och morot i olja i en kastrull tills det mjuknar.
  2. Häll på buljongen och koka i 10 minuter.
  3. Krydda samt tillsätt chilisås och creme fraiche. Smaka av med soja. 
 
Huvudrätten
Carin hade i  mars 1986 bjudit oss på en jägargryta och den föll jag för idag. Dock med ändringen att något kött skulle inte bli aktuellt för oss vegetarianer här i huset (matvanorna har ändrats med tiden).
Receptet förändrades och det blev en sojaprodukt istället. Grädden byttes mot Oatlys havregrädde och champinjonerna mot gula kantareller som plockats vid någon småländsk skogsväg. Ursprungsreceptet finns på en broschyr som kan ha varit utgiven av Arla.
 
Till grytan serverades en smakrik bulgur/grynblandning min dotter placerat i en jullåda vi fick av henne. Drycken var från ett litet bryggeri utanför Eslöv. Det smakade bra med en ljus ale till maten.
Känslan av rustik vintermat förstärktes ytterligare med en klick lingonsylt på tallriken.
Vi hade en dessert också, chokladpudding med glass och frukt - enkelt och gott men sedan var jag proppmätt.
 
Det här inlägget har tagit flera timmar att få till då blogg.se verkar ha haft problem ikväll. Nu håller jag tummarna att det fungerar igen.
Jag avslutar med att önska mina läsare Ett Gott Nytt År och väljer att göra det med några bilder på mina goa barnbarn. Vi träffades senast i fredags på en släktträff i Växjö där det bjöds på mycket och god mat i en varm och trevlig miljö. Tack Stefan och Lena för allt fint ni ordnat!
 
Hur jag än försökte lyckades jag inte få med alla sex barnbarnen på en och samma bild.
 


Visa fler inlägg