Under hela hösten åkte jag buss till och från arbetet.Till en början var det ljust både morgon och kväll. Därför var det perfekt att ägna restiden åt att läsa. Med tiden kom mörkret och då bussens belysning inte var god nog för läsning blev min bok liggande. Men nu äntligen har jag läst den färdigt.
Boken, De förklädda flickorna i Kabul, är en reportagebok som utspelar sig i Afghanistan och är skriven av Jenny Nordberg. Mellan 2009 och 2014 samlade hon ihop det underlag som resulterade i denna mycket tankeväckande bok. Den berättar om en värld som är så annorlunda den jag upplever för egen del i Sverige. Hur det sedan är för människor som kommit hit till vårt land från en annan värld kan jag inte svara på.
Som lärare har jag mött en hel del pojkar från Afghanistan men väldigt få flickor. Både pojkar och flickors liv skildras i boken och jag kan inte annat än tänka på barn jag mött och vilka bakgrunder de haft.
Boken skildrar en värld där flickor inte är värda mycket som människor. De ska tiga, lyda och inte synas. Att få en son är värt så väldigt mycket mer att det finns de som klär sina döttrar som pojkar, för att därmed höja familjens status.
Författaren Jenny Nordberg har fått kontakt med sådana flickor och miljöer där de finns men skildrar även framgångsrika kvinnor som verkligen får kämpa i en så mansdominerad värld som Afghanistan har.
Nu när jag läst boken klart har jag svårt att släppa den ur mina tankar och när det dessutom görs många reportage därifrån blir jag på nytt påmind om landets medeltida synsätt på människor och deras värde.
Varför, varför måste männen anse sig stå över kvinorna?
Nyligen gjordes en undersökning bland 2000 män i Afghanistan och två tredjedelar tycker att kvinnorna redan har för långtgående rättigheter. Läs här i Aftonbladet.
Måtte vi inte tillåta den här typen av dårskap att sprida sig i vårt land eller någonstans.
