Vid några tillfällen varje vecka undervisar jag årskurs fem i hemkunskap. Barn som är så fulla med spring i benen och inte vill sitta still utan älskar att arbeta praktiskt. Förra veckan var det en av grupperna som bakade scones och de var så duktiga och stoltare kockar kan man leta efter. När de satte sig till bords med sitt bröd och te kunde jag höra att det här var det godaste det fått på länge och det här skulle de minsann göra hemma. Vid sådana tillfällen är det kul att vara lärare. Tyvärr är inte alla elever sådana. Det finns några lektionspass med lite äldre elever som jag har under veckan som jag gärna hade velat slippa ha. Då går jag hem med skallebank och stor trötthet. Alla barn klarar inte av att gå i skolan som den är nu och kan inte inordna sig i de regler som finns och då blir det stökigt för många, barn som vuxna. Om det sen beror på kunskaper, pengar, sociala omständigheter låter jag vara osagt men ibland suger det (som barnen säger) att vara i skolans värld. Med det vill jag inte ha sagt att det var bättre förr för så var det inte men något som förändrar skolan eller oss måste hända. Jag vill vara stolt över att vara lärare och jag vill att eleverna ska vara stolta över att kunna lära sig en massa inför ett kommande vuxet liv. Vi måste satsa på det växande släktet.
På tal om barn kommer jag att bli dubbelmormor snart. Barnbarn ett kommer i november och nummer två i februari. Ska bli kul att få uppleva lite småttingar igen.
