Läst tidningar idag, oväder på gång?

 För några dagar sedan såg vi denna krabat traska över gräsmattan. Vi har sett igelkottar då och då varje sommar i trädgården och det gör mig väldigt glad. Just detta exemplar såg väldigt magert ut så jag hoppas att den hinner lägga på lite hull innan vintern. Jag satte ut ett fat med kattmat och hoppas att det var Kotte som åt upp det och ingen annan. Nu planerar vi att bygga ett igelkottshus och låna ut det till behövande kottar. Sökte på nätet och fann flera sådana byggnader. Något bygglov blir väl knappast aktuellt.
 
På tal om igelkottar så heter min nyss påbörjade bok Igelkottens elegans. Har läst vad andra tyckt om boken och det är lite spretiga recensioner. Får se vart boken tar mig och vad jag själv tycker i slutändan.
 
Jag sitter och läser i gamla digitaliserade tidningar från slutet av 1800-talet. Anledning är att se vad som hände runt de släktingar jag då hade i Ronnebytrakten. Min mamma växte upp i Ronneby hos sina morföräldrar, då hennes egna föräldrar dog redan när mamma bara var några år. Hon har berättat att hon tillsammans med andra brukade cykla vägen förbi Ronneby Runn vidare förbi Ronneby hamn. Ytterligare längre ut mot havet kom de till en udde som nu heter Gökalv men förr stavades det Djökalf och även Gjökalf. Där finns fina badvikar med klippor att solbada på. För mammas del var det inte att simma som gällde för det fick hon aldrig lära sig.
Djökalf en blåsig dag.
 
Den 23 december 1866
 
Det var dagen innan julafton och den gamla mästerlotsen Anders Jeansson på Djökalf var ute på sjön (havet) under stormväder. Det bar sig inte bättre än att han föll överbord och drunknade. I dödboken står det att han "Vådligen omkom på Sjön under stormväder utan eget sjelfförvållande"
Anders Jeansson var min mormors/mormors/morfar. Han dog alltså julen 1866.
En annan händelse från platsen utanför Djökalf kunde man läsa om i Blekingeposten i juli 1882. Då var det en tysk korvett som gick på grund utanför udden. Så här stod det då i tidningen: 
 
Undrar du över vad den där korvetten som ju är ett örlogsfartyg gjorde utanför vår kust?
Det kan man läsa om i en annan tidning, Tidningen för Venersborgs stad och län.
 
Återigen är det de skrivna orden som kunnat informera om svunnen tid och öka förståelsen för det som varit, är och blir.
 

Med hand på papperet

 
Idag är vi många som tar för självklart att kunna läsa och skriva. Jag skriver just nu och du kan läsa det - om du vill.
Men det är inte så många generationer tillbaka då det inte var självklart att kunna läsa och skriva, det fanns en tid då man på sin höjd kunde skriva sitt namn och resten fick man lära sig utantill. En tid då det var viktigt att kunna rabbla katekesen och psalmverser. För detta skulle prästen kontrollera vid husförhören.
Under ett antal år nu har jag sysslat med släktforskning på båda mina föräldrars sidor. Spännande information går det att få fram och långt mer än bara namn och årtal. Anledning till min fundering idag är att jag framför mig har dokument om två släktingar från Blekinge. Det är hämtat från ett kyrkoarkiv i Hjortsberga och handlar om barn födda 1863-1896. Hjortsberga ligger 1 mil öster om Ronneby och dess kyrka tros vara Blekinges äldsta, från 1200-talet. Intill kyrkan finns ett gods som heter Johannishus. I närheten av detta föddes  min mormors mor Gerda 1885. På hemmanet N-o 39 Johannishus står det i födelse- och dopdokumentet.
Karta från slutet av 1800-talet då järnvägen kom.
Johannishus
Gerdas mor var 1885 22 år och hon fick då sitt första barn av totalt sju stycken. När Gerda föddes finns det antecknat att det var utom äktenskapet. Alltså namnges ingen fader. Några år senare träffade Gerdas mor en båtsman och de gifte sig och Gerda fick därmed sex halvsyskon.
Gerdas mor var född 1863 och var till yrket piga. Hon hette Carolina Josefina och kunde inte skriva utan när hon skulle signera erkännandet av moderskapet till Gerda var det med vittnen och orden med handen på papperet. Även vid andra tillfällen i livet gjordes noteringen, med hand på papperet som betyder att hon inte kunnat läsa eller skriva. Således står det i dokumentet jag har framör mig:
 
Härmed erkänner jag mig vara moder till Gerda Sofia, född den 9/9 1885 Hjortsberga.
Carolina Josefina Andersdotter med hand på papperet. Namnteckningens egenhändighet intyga undertecknade på en gång närvarande vittnen: Carl Wadman Carl Jönsson
 
Carolina kunde alltså skriva sitt namn men inte mer och det är inte för så ruskigt länge sedan. Hon hade säkert inte gått i någon skola alls eller bara en tid. Dottern Gerda däremot fick gå i skola, vilken måste jag dock forska vidare om, men någonstans i trakten av Ronneby var det. Efter att Carolina gift sig med sin båtsman bodde de i Edestad socken (socken är ett område som har en gemensam kyrka) på hemmanet Anglemåla 1.
Släktforskning är alltså väldigt spännande och gamla tiders dokument kan ge mycket information tack vara att det ändå fanns några som kunde läsa och skriva.
 
Båtsmansflagga
 
Båtsmanstorp
 
  
 

Läkning pågår

Solen skiner, dagarna är sensommar/höstvarma och jag tar det lugnt. Ska alltså inte klaga utan passar på att läsa böcker som legat på hög, plockar lite med växter och äter värktabletter när det behövs. Kroppen får göra grovjobbet. I natt sov jag hela natten för första gången sedan min operation utfördes och det kändes väldigt skönt. Men när jag vaknade var det med snabba steg mot toaletten. Det är ju ett av de praktiska problemen efter en "nedre regionsoperation".
Frukosten idag åt vi på trappan utanför ytterdörren och då fick även Tindra, vår innekatt vara med. Hon gick omkring, tittade ut genom räcket och verkade fundera på vilken konstig värld som fanns därute. Några gånger fick hon motas bort då hon blev lite övermodig. Men efter ett tag därute fick hon gå in igen och det verkar som att för henne är inne bäst.
En annan som är inne mycket just nu är min mamma som bor drygt 20 mil härifrån. Hon befinner sig nu på sjukhus med en psykos som bröt ut för drygt två veckor sedan. Jag och mina syskon fick veta att hon under jobbiga omständigheter hamnat i en situation hon inte längre bemästrade själv. Vi åkte hem till henne där hon bor och sköter sig själv dock med visst hemhjälpsstöd. Vi möttes av en mamma som vi inte riktigt kände igen och valde då att ta henne till sjukhuset. Efter många jobbiga timmar med undersökningar, samtal och sådant fick hon stanna kvar där. Allt gick så fort och för oss moderna människor är det svårt att hantera den här sortens situationer. Samtidigt som den egna familjen, jobbet och annat ska fungera stannar livet liksom upp och funderingarna kommer på vad som är viktigt. 
Just nu är min/vår älskade mamma viktigast, att hon får hjälp och att hon får känna sig trygg. Vi syskon med familjer hjälps åt med praktiska ting, besök och stöttning, för blod är trots allt tjockare än vatten. 
 
 
Till vår fika här idag har jag bakat en kaka som mamma bakat många gånger. Hon kallar den för moccrutor men en del säger kärleksmums, andra snoddas men oavsett namn är kakan god. Det här recptet är hämtat på Tastelines sida. och så här ser det ut.

Moccarutor

Kakan

  • 150 gram smör, eller margarin
  • 2 st ägg
  • 3 dl socker
  • 3 tsk bakpulver
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 2 msk kakao
  • 1.5 dl mjölk, eller vatten
  • 4.5 dl vetemjöl

Glasyren

  • 75 gram margarin
  • msk kaffe
  • msk kakao
  • dl florsocker
  • 2 tsk vaniljsocker

Garneringen

  • 1.5 dl kokosflingor
Gör så här
1. Smält smöret och låt det svalna.
2. Vispa ägg och socker pösigt med elvisp.
3. Tillsätt bakpulver, vaniljsocker och kakao. Kakaon kan siktas om den är klumpig. 
4. Tillsätt sedan mjölk, vetemjöl och det smälta matfettet. Blanda försiktigt ihop till en jämn smet med en sked.
5. Bred ut smeten i en form ca 40 x 32 cm med minst 3 cm hög kant som du antingen smörjt med matfett och bröat med ströbröd eller kokosflingor eller också klätt hela formen med bakplåtspapper.
6. Grädda i nedre delen av ugnen i 225 grader i 10-15 minuter.
7. Gör glasyren. Smält smör eller margarin i en kastrull. Rör ner kaffe, kakao, vaniljsocker och florsocker till en jämn smet.
8. Bred glasyren över kakan medan glasyren fortfarande är varm. Strö över kokosflingor.
9. Låt stå och stelna. Skär kakan i fyrkantiga bitar. 
Visa fler inlägg