Nyttigheter

 Äta nyttigt är inte bara en morot på en tallrik eller en tråkig sallad, utan du kan göra så mycket mer. Det absolut bästa hjälpmedlet för att göra bra val är den gamla vanliga tallriksmodellen. Nu har modellen omarbetats och en har blivit två. På mina hemkunskapslektioner de här första terminsveckorna gäller det att nöta in varför det är bra att kunna det här med smarta val för en bra hälsa och då kommer tallriksmodellen in i bilden. Så här ser de båda modellerna ut:
 
Först den bekanta modellen som nu sägs vara lämplig för den person som rör sig regelbundet och vill hålla vikten. En blandad kost där proteinkällorna längst ner ska ta minst plats på tallriken. Mängden mat på tallriken avgörs förstås av vår ålder och kroppsstorlek. I många skolor serveras maten på speciellt uppmålade tallrikar för att göra det hela tydligt och en del skolor har även en demonstrationstallrik som visar normalportionen för barn.
 
Den andra nyare tallriksmodellen som Livsmedelsverket nu talar mycket om är den för s.k. soffpotatisar. Alltså personer som inte rör sig så mycket. Den visar tydligt hur fördelningen förändrats mellan modellens delar. Så här borde väldigt många personer äta för att undgå viktökningar och få i sig den näring kroppen faktiskt behöver.
 

Det var 1976 som Britt-Marie Dahlin, nutritionist och hushållslärare som då jobbade på Scan, kläckte idén till tallriksmodellen.

– På den tiden åt folk falukorv med stuvade makaroner. Grönsaker ansågs vara kaninmat. Det gick inte att försvara näringsmässigt och vi tyckte att köttet måste vara en del av en sund helhet, sa hon i en intervju för några år sedan. 

Hon var en av de som krävde den modernisering av tallriksmodellen som nu släpptes våren 2016.

Förutom att lära sig att använda tallriksmodellen är måttsatsen ett lika bra hjälpmedel i köket. Detta måste en kökskunnig person kunna tillsammans med vikten av god kökshygien. Sedan kan vi köra igång med matlagning och bakning. 

 
Här hemma då?
 
Måttsatsen använder jag.
Tallriksmodellen finns med i min planering och vid tillagningar, helt undermedvetet.
Hygienen är a och o.
 

 

Smörgås med ost

 Följande kan läsas i en artikel i Populär Historia. Se här.

"Ordet smörgås är känt sedan 1500-talet. Troligen användes det först som beteckning på de smörklimpar som flyter på ytan när man kärnar smör. Exempel från äldre tid visar att smörgås i första hand användes om den smörklick som breddes ut på brödet. Senare kom den att omfatta även brödet."

Osthyveln är en norsk uppfinning från 1929. Utanför Norden är det inte så vanligt att använda osthyvlar till ost utan man skär med en kniv. 
Hur ofta äter du smörgåsar?
Vilken sorts bröd äter du oftast?
Vilket är ditt favoritpålägg?
Vad vill du helst ha för tillbehör till smörgåsarna?
 
Det där är frågor som varit aktuella den här veckan när jag haft lektioner i hemkunskapen för årskurs 8. Vi har inlett näringsläran med snack om vanor kring måltider och livsmedel. En liten undersökning i klasserna visade att några elever per klass inte äter frukost alls på morgonen, att några hoppar över skollunchen (inte ovanligt att det är samma personer). Mellanmål på eftermiddagen är populärt och det äts mycket mackor. Jag frågade eleverna vad de ätit för frukost och de frågade mig (med all rätt) vad jag ätit. Just de här dagarna har min frukost varit väldigt enkel. Mangoyoghurt med müsli, hembakat frukt/fröbröd med ost och kaffe med mjölk i.
 
Eftersom hemkunskapen på mitt jobb innebär att eleverna har varannan vecka i kök med bakning och matlagning och varannan med ett lika långt teoretiskt hemkunskapspass gäller det att kunna variera lektionerna. Idag visade jag även lite tips från Matgeek. Det är Johan Hedberg som snackar och lagar mat. Just det här avsnittet handlar om 4 snabba frukostar. Kanske ett tips även för dig?
 
 

Så här kan pizza också se ut

Först gjorde jag en pizza, den med sparris men sedan blev det ytterligare en, med tomat. Den var ju så snabb och lätt att göra. Pizzan hade ingen tomatsås på degen utan en sås av kronärtskockspuré och matlagningsyoghurt. Tunnt skivad squash täckte sedan såsen och på ena pizzan hade jag konserverad sparris, på den andra skivade tomater. Oregano samt riven ost på toppen gav ytterligare god smak. Ett glas kall öl till serverades!
Självklart funkar det med andra fyllningar men jag uppskattade verkligen den ljusa såsen som omväxling. Den ljusa pizzavarianten kallas bianco eller flammkuchen och har sitt ursrung i Alsace i Frankrike.
 
Pizza med ljus sås
räcker till 1 plåt/ långpanna
ugnen 250 grader
 
Pizzadeg:
6 dl vetemjöl
1 tsk salt
3 tsk bakpulver
2 dl vatten
0,5 dl rapsolja
 
Blanda ihop ingredienserna som de står i receptet och knåda sedan snabbt ihop till en deg på en bänk. 
Kavla ut degen och lägg på en plåt.
Såsen
1/2 burk kronärtskocka
1 dl matlagningsyoghurt
salt
peppar
Mixa kronärtskockan till en puré och blanda med yoghurten. Krydda.
Bred ut såsen på degen.
Skiva en lten squash med en osthyvel och lägg skivorna på såsen.
 
Välj sedan vilka ytterligare de smaker du vill ha på din pizza såsom
sparris
tomater
svamp
paprika
skivad rödlök
+
örtkrydda
riven ost
 
Sätt in plåten mitt iugnen i ca. 15 minuter.
 
Visa fler inlägg