Vete, havre korn eller råg
mjölnaren med mjöl folket försåg.
Bröd, kakor eller gröt
kanske även med en liten nöt.
Vardag som fest det på bordet skulle finnas
smulorna sedan till bänkavälling kunde återvinnas.
Dagens lilla berättelse handlar om en mjölnare som var verksam i Önnarps kvarn i Norra Sandsjö i Småland. Jag har på kartan markerat några siffror som snart ska få en förklaring.
Min farfars morfar arbetade som mjölnare och hans namn var Per Johan Svensson (1825 - 1908). Per föddes på en gård i Åkersände den 5 december 1825 (1) där fadern Sven Svensson (1800 - 1878) var en hemmansägare. Modern hette Stina Johannesdotter (1805 - 1892). En hemmansägare ägde precis som det hörs på ordet, sin egen gård (hemman) som sedan oftast gick i arv till äldste sonen. Hemmansägaren var skattskyldig och fick rösta i sockenstämman och i riksdagsval. Han var med andra ord sin egen. Pers föräldrar hade gift sig 1822 i Norra Sandsjö kyrka (3) och 1825 föddes sonen.
När det var Pers tur att gifta sig skedde det i en grannsocken till Norra Sandsjö som hette Nävelsjö (2) . Där befann sig Lisa Catarina Johansdotter (1826 - 1898). Vigseln ägde rum i Nävelsjö kyrka men de bosatte sig sedan i Önnarp som ligger i Norra Sandsjö.
Tiden runt 1850 påbörjades en byggnation av Önnarps säteri som finns utmärkt på kartan och intill det fanns Önnarps kvarn och såg (4). Önnarp omges av granskog vilken kunde leverera virke till allt nybygge och bröd behövde alla äta så kvarn och såg hade fullt upp. Att arbeta som mjölnare var ett socialt arbete. När bönderna kom med sin säd för malning stannade de ofta kvar hos mjölnaren (kvarnmästaren), det utbyttes information om händelser och skvaller från bygden.
Önnarps kvarn drevs med vattenkraft som var långt bättre än det äldre sättet då kvarnstenarna drevs med handkraft eller oxar.
2019 åkte min bror Stefan och jag runt i våra förfäders spår och upptäckte då att en av byggnaderna av kvarnen och sågen fanns kvar. Jag kan fortfarande känna känslan som ifann sig av att stiga ur bilen och gå omkring på platsen där en förfader tidigare satt sina spår. På tal om spår tänker jag nu med hjälp av Google Maps ta er med på en resa för att förstå hur det kändes. Klicka på de små bilderna i tur och ordning så kommer vi närmare målet - Önnarps kvarn för att sedan se Önnarps säteri från baksidan.
Att kvarnen hade mycket att göra går att utläsa från kyrkböckerna då det under vissa tider fanns flera som arbetade där, bland annat bröder till Per. Mjölnaren Per och hans hustru Lisa fick flera barn och den yngsta av dem blev döpt till Ida Sofia som föddes den 8 december 1860. Ida kommer senare att få en egen lucka här i kalendern.
Norra Sandsjö kyrka hade en central betydelse för mjölnarfamiljen. Den skulle besökas på söndagar och helgdagar. Där döptes, konfirmerades, vigdes och begravdes flera av släktmedlemmarna. När kyrkan besöktes tog man upp kollekt och det var ett effektivt sätt att väcka trötta kyrkobesökare genom att sträcka fram håven som i Norra Sandsjö kyrka kallades för "pung med bjällra".
2019 då min bror Stefan och jag besökte området var vi givetvis inne i kyrkan som var mycket speciell. Följande bilder tog jag då. Ursprungskyrkan byggdes på 1100-talet men brann i Nordiska sjuårskriget runt 1560. Runt sekelskiftet 1600 byggdes den upp igen. Om du har lust är det intressant att se och lyssna på guidningen i kyrkan som finns här.
Dagens recept
Runt år 1850 låg en bra spannmålsskörd på cirka 700 kilo spannmål per hektar. För dessa 700 kilo spannmål fick en bondefamilj (med drängar och pigor) lägga ner ungefär 150 arbetstimmar per hektar och år. En del av den säden kom till mjölnaren Per Johan Svensson som i Önnarps kvarn malde den till mjöl. Sedan var det upp till kvinnorna i hushållen att baka eller göra annat av den till familjens mättnad. Idag väljer jag att dela med mig av receptet på en lantlig portionspaj som kan bakas av vetemjöl och som passar till en festligare tidpunkt. Pajerna är fyllda med inkokade äpplen och päron. Jag har valt att göra inläggningen själv men det går även att köpa päron, aprikoser aller annat i konserverad form i en butik.
Små lantliga portionspajer 8 st.
ugnen175 grader - gräddningstid ca. 25 minuter
Degen
2 dl vetemjöl
1 msk socker
1 krm kanel
75 g margarin
2 msk kallt vatten
ev. mandelspån.
- Häll torra ingredienser i en skål och krama ihop med margarinet.
- Tag lite vatten i taget tills degen håller ihop.
- Dela sedan i 8 bitar och kavla ut till runda kakor, ca 10 cm stora .
- Lägg 1 msk avrunna fruktbitar i mitten på degen.
- Vik upp kanterna och toppa med mandelspån.
- Grädda i ugnen i ca. 25 minuter.
Inkokt frukt
5 dl vatten
4 dl strösocker
1 tsk kardemummakärnor
12 frukter
jag hade lika delar päron och äpplen
- Sockerlagen kokas först i 10 minuter innan frukten som delats i bitar läggs ner i den.
- Sjud sedan frukten tills den blir mjuk men inte kokar sönder.
- Förvara i väl rengjorda burkar på en sval plats.
Det här blev en en god "mormor/ farmor inläggning". Det vanligaste är att man kokar in frukt med ingefära men kardemumma var väldigt gott. Burkarna på bilden gjordes hösten 2020 av trädgårdens frukter och har nu under ett år blivit mycket smakrika.
