Skrivis liv och matfunderingar

 

När man som släktforskare söker och finner släktskap med historiskt kända personer är det inte ovanligt att kommentaren blir "det är ju många som har det släktskapet". Som om upptäckten skulle bli mindre intressant eller inte vara sann. Det är väl klart att för varje generation ökar antal ättlingar och släktingar men alla lever inte idag även om det kan bli väldigt många. 

Jag tar Jarlen Birger Magnusson som ett exempel. På en frågesida för släktforskare kom den frågan upp och så här svarade en person där:

Om vi antar att Birger fått två barn som fått två barn som fått två barn etc, så blir det på 21 generationer, 2 miljoner niohundrasjuttioentusenetthundrafemtiotvå avkomlingar, dvs mer än en femtedel av storleksordningen av Sveriges befolkning idag. Om vi däremot antar att hälften dog eller aldrig förde vidare någon avkomma, så hamnar vi troligen likväl på uppemot minst en miljon individer som kan räknas som Birgers ättlingar, i vårt land och spridda runt om i världen. Att Birger Jarl har minst 500.000 ättlingar är därmed 100% sant hur vi än ser på saken!

I mitt och mina släktingars på pappas och farmor Astrid Perssons släktträd hamnar vi på en bror till Jarlen Birger Magnusson (ca. 1210 - 1266). Då är vi 23 generationer bort från mig. Jag gör en snabbspolning med stopp på vissa generationer och luckor däremellan och då kan det bli så här:

Jag  → min pappa Runo → Augusta Amalia Svensdotter Berg  → Tomas Persson av Skillingaryd →  Anna Mauritzdotter →  Knut Arvidsson Drake af Intorp →  Birgitta Birgersdotter den Heliga →  Bengt Magnusson Folkunga → som var bror med Birger Magnusson med titeln Jarl. 

 

 

Bröderna Birger och Bengts far hette Magnus Bengtsson Minnesköld av Folkungaätten (ca 1150 - 1210). Folkungaätten och Bjälboätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt, som länge tillhörde den svenska makteliten, med centrum i Östergötland och på gården Bjälbo nära Skänninge. Pojkarna Bengt, Birger samt ännu en bror som hette Karl var söner till Ingrid Ylva Sunesdotter (ca.1180 - 1251), som för  min del är 24 generationer tillbaka i tiden. Bengt och Birgers far hade varit gift en gång innan tiden med Ingrid Ylva och därför fanns det flera halvsyskon till dem.

Ingrid var en stark kvinna som enligt sägner var en ”vit magiker” som kunde använda sig av god trolldom. Hon hade även namnet Ylva och enligt en del historiker kommer det från en kvinnlig variant av ulv, alltså varginna. Hon lär ha sagt att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Det  finns sägner om att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Hon dog 1251 och om det är sant att hon murades in är det än idag ingen som vet.

I filmen från Bjälbo kyrka berättas om Ingrid Ylva och Bjälbosläkten. Den är väl värd att se och lyssna på.

 

 

Ingrid blev änka 1210 och var då redan havande med sonen Birger. Hon fostrade sedan sina pojkar på egen hand i sådant som var bra att kunna på den tiden för att lyckas som en storman av något slag. Som änka blev Ingrid Ylva familjens överhuvud och kunde fortsätta sin döde mans arbete efter de blodiga segrarna i Danmark. Enligt laglig mening hade änkor samma möjligheter och befogenheter som män vilket förklarar varför det så ofta är kvinnor som träder fram som grundare av kyrkor och stora gårdar under medeltiden. 

När det var oroliga tider ska Ingrid Ylva ha bott i kyrktornet som 1215 utrustades med en gjuten klocka som bekostats av henne och som kallades för "Ingrid Ylvas klocka". Det är fortfarande samma klocka som ringer i Bjälbo kyrka. Kyrkan ingick som en byggnad i Bjälboättens stamgård som var rikets förnämsta kungaresidens. På 1200- talet byggdes det många gårdar runt Bjälbo kyrka men nu återstår bara kyrktornet från den tiden

 

Ylva Ingrid Sunesdotter hade tre söner med Magnus Bengtsson Minnessköld som hon blev änka efter. Hon gifte sedan om sig och det föddes fler barn. Hennes son Birger från första äktenskapet blev en Jarl vilket var en titel som personer från höga ätter kunde få. Innehavaren styrde då över ett större område, eller var kungens närmaste man. I de fall där jarlen var kungens högra hand och därmed rikets högste tjänsteman, samt när jarlen var förmyndare för en minderårig kung, används ibland titeln riksjarl för att särskilja honom från de eventuella andra jarlar som fanns i landet. Englands motsvarighet är en earl. Under vikingatiden och medeltiden var det många som var jarlar ur Folkungaätten, den som senare blev Bjälboätten. 

Birger Magnussons bröder Karl och Bengt blev båda två biskopar i Linköping. Brodern Karl mellan 1216 - 1220. Han dog på ett korståg i Finland när hedningar skulle kristnas. Bengt var biskop 1220 - 1237 och tog initiativ till ombyggnad av Linköpings domkyrka som blev till den praktfulla katedral, vilken pryder stadens centrum idag. 1225 invigde han Mariakyrkan Visby. Han var också hertig i Österland.