Å, så lite jävla kärlek

Igår lämnade jag in min egen uppsägning. Nu återstår det 3 månaders arbete på den plats som fått mig att sälla mig till den protesterande, växande skaran missnöjda lärare. Vi som satt ner foten och tycker att många skolor av idag inte är var de borde vara. 
En lång tid har jag märkt av olika kroppsyttringar som förmodligen kommer från den anspänning det varit att komma fram till ett beslut. Hjärtat och hjärnan plus övriga kroppen är fantastiska på att signalera och det gäller att lyssna på och tolka signalerna. 
Vad som kommer att hända för min del i januari vet jag inte nu, kanske blir jag frilansande lärare, jordenruntresenär, trädgårdspysslare, släktforskare på heltid eller bara en soffliggare. Nja, det sista lär det inte bli. Idag känns det skönt att få påverka mitt eget liv som jag vill och sätta mina egna krav på helt annat sätt än när man har så mycket att ta hänsyn till som små barn och annat i en familj. I januari börjar mitt nya liv och bara jag får en ekonomi som ger mig/oss "mat på bordet" är jag nöjd. Å så lite kärlek förstås..........
 
 
Visa fler inlägg