Skrivis liv och matfunderingar

Idag böjer sig träden i vinden 

och kölden biter i kinden.

Jag tänker på vikingarna som inte på Tomten trodde

utan snarare på gudar som i Asgård bodde.

Vikingen drack mjöd när det gästabud var

medan jag dricker glögg och en pepparkaka tar.

 

Oavsett hur och varför vi firar jul så är det ett avbrott i vardagen då vi kan stanna upp, festa lite, umgås och ha det skönt. Vi som bor i Sverige lever nästan två liv under året. Klimatet gör att vi har ett sommar- och ett  vinterliv som kan skilja sig ganska mycket från varandra. Den ljusa och den mörka årstiden påverkar oss på många sätt. När sommaren är slut tar den färgrika hösten över och sedan kommer vintern med de korta dagarna och alla levande ljus som vi gärna tänder.

Redan de gamla vikingarna firade en jättefest när vintersolståndet inföll. Vi firar numera jul med delvis samma traditioner. 

 Årets största gästabud på vikingatiden motsvarade den som vi firar vid jul. Vikingarnas midvinterfest inföll i januari när dagarna började bli ljusare och längre. Det var kallt och blåsigt med mycket snö och att då ställa till med en fest där bekymmer lämnades åt sidan höjde glädjen i de dragiga husen som fanns. Husen där familjen, djuren och trälarna skulle samsas om ytorna städades och alla som ville vara med och fira var välkomna.

Vikingarna drack mjöd som var en sorts öl med mycket honung i, det kunde även göras på vin som tagits hem från någon resa. Maten kokades, eller stektes på spett över en öppen eld. Vanligast var fisk men ett får, gris eller en häst kunde också serveras. Till detta togs frukter och bär fram, sådant som samlats in under sommaren.

Ja likheterna i firande på dåtida och nutida gästabud skiljer sig inte så mycket, men hur kom Tomten in i bilden? Morgondagen ger måhända ett svar.

 

Det fornnordiska ordet för jul var "jól", som vissa språkforskare översätter till "återfödelse" eller "vändning". ( källa: Världens Historia )