Skolorna barnen snart lov tänker ge.
Mycket kommer då att hända och ske.
Tomten ska komma, paket ska de få.
Innan de tillbaka till skolan får gå.
Men vad händer då i dessa tider
när så många den otäcka Covid -19 sprider?
Tomtegubben i Åbo slott, ur Sagor av Zacharias Topelius, 1849.
Så länge kristendomen inte var fullt accepterad i vårt land försökte kyrkan visa på allt som deras olika helgon kunde göra. De icke troende valde istället att tro på det som olika övernaturliga väsen kunde hjälpa dem med.
I äldre skrifters kommentarer (1600-talet) till första budordet, Du ska inga andra gudar hava jämte mig, kunde man läsa föjande:
"Tomtebyssor höra helvetet till och avgudadyrkan som att tillbedja trollpackor, lövjerskor, skogsrå, sjörå, tomtegubbar och mera sådant."
Lövjerskor kallades de kvinnor som under 1500-1700-talet använde växter och örter som botemedel för olika krämpor som människor hade.
På 1800-talet förändrades synen mer och mer vad gäller tomtar och troll och de blev till sagor som man berättade för varandra. Kanske fanns det de som fortfarande kunde se de små varelserna och trodde på dem. Kanske gör du det, eller jag?
Den finske författaren, poeten, historikern mm, Zacharias Topelius (1818-1898) skrev en saga som hette "Tomtegubben i Åbo slott." Tomten var sjuhundra år gammal och hade ett så långt vitt skägg att det kunde viras två varv runt hans midja. Domkyrkotomten som bara var femhundrafemtio år gammal kallade slottstomten för farbror. Tomten gick omkring i en grå jacka och en svart lammskinnsmössa och när han vände mössan ut-och-in blev han osynlig.
När den första utgåvan illustrerades verkar det som om konstnären inte läst sagan ordentligt då hans figur ser lite annorlunda ut än vad texten beskriver.
Med på sagobilden finns också en pojke som blev vän med tomten. Det är Matts Mursten som var tolv år. Vill du läsa hela sagan så finns den som ett av Projekt Rumebergs texter och kan passa som högläsning nu inför julen.
Den rätt på julbordet som är bland de nyaste kan tillagas redan nu och låter oss då få smaka på vad som komma skall. Varför vänta i tio dagar till?
Janssons frestelse med ättiksgurka eller kapris
4 portioner (räcker till flera om den serveras på en buffé)
Jag brukar alternera med att använda kapris och hackad ättiksgurka som är lika lyckat.
½ kg fast, skivad potatis
1 hackad gul lök
2 msk hackad kapris eller ättiksgurka
½tsk salt
½krm svartpeppar
1½ dl växtbaserad grädde
½ dl havredryck
2 msk ströbröd
1 msk margarin
- 1. Värm ugnen till 200 grader.
- 2. Skala potatis och lök. Skiva löken tunt och skär potatis i tunna strimlor. Eller använd en matberedare för att strimla potatisen.
- 3. Blanda potatis, lök, kapris grädde, havremjölk, salt och peppar i en bunke. Lägg över allting i en ugnsfast form och strö ströbröd över. Klicka över smör och sätt in i ugnen i ca 1 tim. Servera på julbordet.