SOV

SOS alltså smör, ost och sill, känner väl de flesta till. I vart fall de som brukar bjuda på eller bli bjudna på kalas. Nu hoppar vi ju i det här huset som bekant över det där med sill och därför myntades idag SOV  istället. Smörgås, ost och vin. 
Till trädgårdslunchen som bestod av en linsrisotto och blomkålscurry satte jag fram just SOV. Brödet var nybakat och ännu lite ljummet, osten var Oatlys på Mackan och vinet årgång 2016, av trädgårdens egna bär. Lite lyxigt minsann!
Mjuka brödkakor
9 - 10 beroende på önskad storlek
ugnen 250º
 
50 g jäst
3 msk olja eller smält mjölkfritt smör
4 dl havremjölk
1 tsk salt
2 dl fint rågmjöl
6 - 7 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
 
  1. Sätt på ugnen och förbered 3 plåtar.
  2. Smula jästen i en bunke.
  3. Smält smöret och häll sedan i mjölken och låt det bli fingervarmt.
  4. Blanda med jästen i bunken och tillsätt även saltet.
  5. Blanda ner rågmjölet.
  6. Tillsätt sedan vetemjölet, 1 dl i taget, tills degen är slät och inte fastnar på  fingrarna när du tar i den.
  7. Låt degen jäsa 15 minuter.
  8. Ta upp degen på ett mjölat bakbord och strö bakpulvret på den,
  9. Knåda en liten stund och dela sedan o runda bullar.
  10. Kavla ut bullarna till platta kakor och lägg på plåtarna. Nagga dem med en gaffel.
  11. Jäs i ytterligare 15 minuter.
  12. Grädda sedan mitt i ugnen i ca. 7 minuter per plåt.
 
Innan jag bakade brödet satt jag ute i solen och började läsa i sommarens fjärde bok. Den heter: Huset du älskade och är skriven av Tatiana de Rosney. Den har några år på nacken (2011) och handlingen utspelar sig i Paris under 1800-talet. På den tiden byggdes stora delar av Paris vägnät och byggnader om. Det skulle bli modernt, stort och rent. Mannen som fick i uppdrag att utföra detta var stadsplaneraren eller prefekten, som han så småningom blev, Georges Eugène Haussmann. (mannen på bilden)
 
Bokens huvudperson uppskattar inte alla förändringar som genomförs med hus som måste rivas och människor som får flytta på sig. Just hennes hus blir föremål för rivning men Rose Bazelet tänker inte låta mannen ta huset.
Redan efter några sidors läsande förflyttade jag mig ca. 160 år bakåt i tiden. Det var när jag läste följande:
"Jag får inte så mycket post. Vanligen bara ett och annat brev från min dotter, när plikten manar henne. Eller från min svärson, av samma anledning. Ibland ett kort från min bror ............. Och då och då en räkning eller en skattsedel."
 
Tiderna har förändrats och vilken modern människa skulle klara sig utan mail, sms, Facebook, Twitter, Instagram eller liknande. 
Jag förflyttade mig alltså till Madame Rose och hennes kamp för sitt hus. En riktig bladvändare ska följa mig ett tag.