Lördagsgodis - nej tack

I dag den 24 oktober, då för övrigt slankveckan inleds, läste jag en intressant ledare i tidningen Sydsvenskan. Där skrevs om experiment som utfördes på intagna personer på Vipeholms sjukhus/anstalt. Personerna där kallades för sinnesslöa, idoter, obildbara och andra ord. I ledaren skrivs om en radiodokumentär som tar upp förbrytelser i samband med ett stort experiment som hade som uppgift att ta reda på hur karies uppkom. Fanns det något samband mellan karies och socker? Experimentet har i dokumentären undersökts på djupet av reportern Randi Mossige-Norheim vars farbror som liten pojke utsattes för sockerexperimentet då han befann sig på Vipeholmsanstalten. Pojken hette Bertil och han samt ett 70-tal andra på anstalten skulle dagligen äta 24 stora extra söta kolor  och 27 karameller men de fick inte borsta tänderna. En dröm eller ett helvete?
 
Här är inledningen av dagens huvudledare i Sydsvenskan.
 
Bertil dog femton år gammal och hans föräldrar hade aldrig fått information om vad sonen utsatts för. De flesta som lämnades på den sortens "sjukhus" talade man inte om och när reportern vill ha kontakt med anhöriga till offren vet de oftast inte om att de haft ett syskon eller annan släkting som funnits på Vipeholm eller en liknande plats.
När Bertil dött fick hans föräldrar veta att de inte behövde ta itu med en begravning utan det sköttes från Vipeholms håll. De fick då inte heller veta att Bertils hjärna togs ut för att vara med i ännu en forskning där man ville se hur hjärnan påverkades av att personen var sinnesslö.
Tänder från personer som var med i kariesexperimentet. Fotot från Riksarkivet. 
 
När någon vars tand var så illa ansatt att den till slut skulle dras ut gjordes det utan bedövning då man ansåg att de intagna reagerade mycket lite på smärta. Detta enligt sjukhuschefen Hugo Fröderberg.
Hur kunde allt detta hända?
I de östra delarna av Lund byggdes ett större område under första världskriget, till militärt användande. Det kom aldrig till användning på så sätt utan staten beslöt istället att det skulle bli en anstalt för "vanföreställda". Det invigdes 1935 och blev då ett mentalsjukhus för upp till 1000 personer. Dit kom människor som ansågs vara hopplösa fall.
Varje person som blev intagen fotograferades och det fördes ordentliga journaler över deras tid på Vipeholm. Journalerna finns bevarade på Landsarkivet i Lund.
Tandhälsan i Sverige var 1942 katastrofal och socialdemokraterna med dåvarande statsministern Per Albin Hansson gav medicinalsstyrelsen ett uppdrag. Man ville veta vad som orsakade karies. Visserligen hade både engelska och amerikanska försök kommit fram till att det var socker men i Sverige skulle det göras en egen undersökning. Vad kunde då vara bättre att använda sig av en grupp personer på en anstalt.
Under flera år och utan egen eller anhörigas vilja eller vetskap blev 660 personer utsatta för tvångsintag av godis i Vipeholmsexperimentet. Det hela planerades 1942 och utfördes sedan aktivt 1947 - 1951. Det var helt slutfört 1955. Resultatet blev att socker kan ge karies. Hela experimentet övervakades av tandläkare men inte för att laga hål utan för att studera hålen och effekten av ätandet. 
Kontentan blev att tandvården skulle ha färre kariesfall att ta hand om och att samhället skulle kunna förebygga karies med information och förebyggande kontroller. Då skulle kostnaderna för folktandvården inte bli för höga.
När jag gick i skolan i början av 1960-talet hade fluorsköjning införts på skoltid och lördagsgodis blev ett begrepp som alla kände till. Godis i små påsar och så tandborstning efteråt, annars kunde Karius och Baktus komma på besök i munnen. 
 
I Sydsvenskans huvudledare skrivs om den radiodokumentär som finns att lyssna på om Vipeholmsanstalten och sockerexperimentet men också andra förbrytelser som är obehagliga men viktiga att lyssna på. Jag lyssnade på de två första avsnitten idag och ska fortsätta med resten när de släpps.

Taggar: Sockerexperimentet, Vipeholmsanstalten;

Kommentera inlägget här :