Kalendern 2021 - lucka 16

  
 Gripenstedts släktvapen
Idag handlar det om kojor och slott
det bjuds även på något som är julegott.
Någon adopterar, några dör och andra vigs
på vissa håll det bockas och nigs.
Det gäller att sköta sig och bevaka sin rätt
annars styks man vid bouppteckningen lätt.
 
 
För två dagar sedan berättades här om sjöartilleristen Johan Pehrsson Loo (1784 - 1827) som befann sig i Nättraby, Blekinge. Han var född 1784 i Kråksten, Vinnerstads socken intill Motala och hans mor hette Johanna Gripenstedt. Idag kommer det att handla om henne och hennes familj och därmed förflyttar vi oss till mitten av 1700-talet. 
Upplysningens och förnuftets tid rådde på 1700-talet och människor som levde då började likna oss nutida mer och mer i sitt sätt att vara. Det var en tid med många reformer med praktiskt tänkande och naturvetenskapen tog plats bland vetenskapen. Man ville förstå världen och olika samband. Kända personer på den tiden var bl.a. Carl von Linné, Anders Celsius och Gustav III.
 
 
Mitt i denna tid föddes Johanna. Det var den 29 september 1749 i Upplands Bro. Johanna Jacobsdotter Gripenstedt (1749 - 1829) var barn nummer 11 i en syskonskara på 17 barn. De bodde på egendomen Bro - Lövsta som senare bytte namn till Lejondal. Öppna länken så finns där information om när familjen Gripenstdt bodde där.
 
Johannas mor var Friherrinnan Ulrica Funck (1717 - 1806) och fadern Hovjunkare Jacob Radhe Gripenstedt (1705 - 1782). Johannas far var adlad och adopterad som det står i Adelsvapen.com. Hans mor, Johannas farmor Catharina Tham (1675 - 1746) var först gift med Jacob Radhe d.ä. (1674 - 1706). De bodde i Göteborg där han var handelsman och källarmästare. När maken dör gifter farmodern Catharina om sig  med Hieronymus Berger Gripenstedt (1649 - 1713) Han härstammar från en släkt i Kurland (Lettland) och hans farfar hade varit borgmästare i Reval (Talinn).  Hans familj flyttade för krigsoroligheters skull till Sverige och hamnade i Göteborg. 
 
Johanna Gripensedts farmor hade två söner Jonas och Jacob och när hon 1710 gifter sig för andra gången adopterar Hieronymus som inte hade några inga egna barn hennes barn och de fick då namnet Gripenstedt. När make nummer två dog sades efter honom "Han var en skicklig finansman, ty under de tio år, som han förestod de göteborgska sjötullarna, formerade han, ehuru handeln då var ringare än förut, inkomsterna till över en tunna guld."
Det var så den delen av släkten fick sitt adelsnamn.
Catharina Tham gifter sig även en tredje gång och då med Tomas Fehman (1665 - 1773)  som var en adlad friherre och justitiekansler. 
 
Det går inte att hitta Johanna Gripenstedt i några dopböcker och det beror på att hennes far Jacob Radhe Gripenstedt d.y. var en pietist. Han tillhörde en rörelse som tyckte att nya idéer och tankar var nödvändiga för utvecklingen i samhället. Under några årtionden i mitten av 1700-talet var Lejondal uppmärksammat för en rad ingripanden från svenska kyrkan. Johannas far Jacob hotades med landsförvisning. "var i sitt leverne stilla och ostrafflig, men ville icke låta döpa sina barn förrän de själva sådant åstundade, ej heller emottaga nattvarden av andra än rättskaffens präster....."
Prästen i Bro försökte förmå Johannas far att låta döpa sina barn och att även vara med på husförhör och det var först efter att  Kungl. Maj:t tillfrågats som prosten i sällskap av länsmannen återkom och det heliga ärendet kunde uträttas. Efter att flera av barnen döpts sjöng man psalmen, Nu tackar Gud allt folk.
Nu handlade livet på Lejondal inte bara om omvälvande idéer och religion utan där fanns även en järnindustri "Lejondals Manufactur Wärk". Jacob Gripenstedt förverkligade där flera av sina inovationer, bl.a. lämnade han 1774  till Vetenskapsakademien in en avhandling om plogar med förslag till förbättringar. Hans plogkonstruktion, den "Stjernsundska eller Gripenstedtska" finns kvar som en modell men användes inte i någon större omfattning.
 
Johannas farmor Catharina Tham hade efter sin far rådmannen i Göteborg Vollrat Sebastian Tham ärvt Gräfsnäs slott som var en av de största slottsanläggningarna i Västergörland på 1700-talet. Efter henne och hennes tredje man Tomas Fehman fanns ett testamente om vem som skulle ärva Gräfsnäs. Hon hade många gånger försökt tala sonen Jacob tillrätta och få honom att ändra synsätt kring sitt liv. I annat fall skulle han bli arvslös. Då svarade han: "sig hellre vilja sådan förmån umbära, än på något sätt handla mot sitt samvetes övertygelse". Hon ändrade då i sitt testamente och Johanna Gripenstedt far Jacob blev arvslös vad gällde släktgården Gräfsnäs. På grund av hans pietistiska åsikter och skrifter bildades istället ett fideikomiss som gjorde att Jacobs bror Jonas/Johan var den som sedan skulle lämna över det till sina barn. 
 
 
 
Åren gick och 1776  när Johanna var 27 år flyttar hon till sin morbror Carl Funck (1708 - 1783) som titulerades baron och excellens och var ett riksråd. Han och hans hustru i sitt andra gifte, makan Brita Odenkranz (1726 - 1787) och de kusiner som Johanna hade där blev nu de hon umgicks med dagligen. Bilden visar en av de båda flyglarna som finns kvar av Bro Hofs slott där de bodde. På 1700-talet hette det Brogård. Huvudbyggnaden av trä finns inte kvar men en ny byggnad har ersatt den och det drivs som en golfanläggning.
 
I december 1779 gifter Johanna Gripenstedt sig med Isaac Österberg (1751 - 1784). Lysningen sker i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Isaac är inspector på Kråksten i Vinnerstad där de bosätter sig. Paret får tre barn. Först Carl Jacob 1780, därefter Ulrica Lovisa 1782 och slutligen Johan Wilhelm 1784. En månad efter Johan Wilhelms födelse dör Isaac i förstoppning och Johanna blir änka. Johan Wilhelm, som fanns med i lucka 14 här i kalendern, hamnade med tiden i Nättraby i Blekinge.
 
Johanna och hennes tre barn får nu lämna gården Kråksten och det verkar som om hon tappat kontakten med sin familj.  När hennes mor senare dör 1806 är Johanna inte upptagen i hennes bouppteckning som hennes andra levande syskon är. Namnet Gripenstedt används inte på Johannas egna barn utan som seden är blir det faderns namn som går vidare. Alltså Isaacsson eller dotter.
 
Det korta femåriga äktenskapet  var över och Johanna fick bege sig för att söka arbete så hon kunde försörja sig och sina barn. Pigjobbet ligger nära till hands och det är som sådan hon träffar sin nästa make, Pehr/Petter Larsson (1760 - 1837). De gifter sig i Mjölby på hösten 1793 men hade då sedan ett år tillbaka en gemensam son som föddes i augusti 1792. Pojken hette Carl Gustaf Pehrsson och han blev bara fem år innan han dog. Precis som sin halvbror tog Johan Pehrsson Loo samma efternamn efter sin styvfars förnamn.
 
Åren som följer bor Johanna med man och de barn som fortfarande bor hemma på olika platser i Östergötland men det är Åsbo socken som gäller. På platsen Sandstugan noteras hon som ofärdig och hon har börjat gå med kryckor. Hon dör den 20 maj 1829 och den 5 juni görs det en bouppteckning efter henne. Här syns en del av den. Det står:
 
"Efterlämnat sin kära man Petter Larsson utan några bröstarvingar men i förra Giftet har den aflidna efter sig 2ne barn Sonen Johan Wilhelm vars wistelseort nu är obekant samt en dotter Ulrica Lovisa; gift med Hemmansägaren Nils Larsson i Skogsberga hvilken war närvarande......"
 
 
Det de efterlevande då inte visste var att Johan Wilhelm hade hamnat i Nättraby i Blekinge och var död sedan 1827. Lucka 14 handlade om Johan Pehrsson Loo.
Där sätter jag punkt för idag.
 
 
Dagens recept
 
Från att ha varit en exotisk krydda för adel och kungar började bruket av socker under 1700-talet att sprida sig till borgerskapet. Socker började på allvar användas till konfektyr och i bakverk samt som sötningsmedel i kaffe och te. Från att ha varit exklusivt blev socker steg för steg en allmän konsumtionsvara. Hur det sedan har gått med sockeranvändningen vet vi väl alla och vad vore julens gottebord utan sötsaker? Kokosbitarna som är dagens recept är mycket goda och passar även som en liten kaka till kaffet eller glöggen.
 
Julgodistips
Kokosbitar doppade i choklad
 

Blanda följande i en kastrull och koka i 5 min.

50 g margarin, ½ dl vit sirap, ½ dl florsocker, 2 dl matlagningsgrädde.

Tillsätt 1 påse kokosflingor.

Ställ smeten i kylen en stund.

Forma sedan smeten till fingertjocka bitar.

Lägg dem på en skärbräda i frysen i ca 40 min.

Smält 175 g blockchoklad och doppa bitarna i chokladen.

Lägg bitarna på ett nytt bakplåtspapper för att kallna.

Förvaras kallt.

  
 
 
 
Taggar: Gripenstedt, Kokosgodis;

Kommentera inlägget här :