Båtsmännen bodde förr i gårdarnas speciella stuga.
Inte var det stort men fick som löneförmån duga.
Torpet på bilden finns fortfarande kvar
i tillbyggt skick men ursprungets tjusning det ännu har.
Dagens lucka handlar om Speleman och hans fru
och här finns även en bild på hur torpet ser ut nu.
Det här fotot är taget i Stockholm 1933. I mitten står min mormor Gulli Abrahamsson omgiven av sina blivande svärföräldrar. Fotot togs av Gullis trovlovade Tage Johansson. Alla har de lämnat oss men vi ättlingar för deras gener vidare.
Morfars far John Heribert Johansson (1872 -1955) står till vänster på bilden och det är hans föräldrar som står framför båtsmanstorpet. Det var Johan Fredrik Andersson Speleman (1846 - 1911) och hans hustru Emilia Petersdotter (1847 - 1930). Johan Fredrik var båtsman i 2:a båtsmanskompaniet i Karlskrona och hade där nummer 188. Under många år fram till sin död bodde han och hans familj i båtsmanstorpet nr.68 i Greby, Nättraby utanför Karlskrona. Hans hustru Emilia bodde där sedan ytterligare några år. Bilden visar paret när de står framför sitt torp 1910.
I en båtsmansrulla läser jag att Johan Fredrik hade ljusblå ögon, ljust hår och helskägg och hade en medelmåttig kroppsbyggnad. Han blev antagen som båtsman vid 22 års ålder och efter 31 års tjänsgöring inom örlogsflottan i Karlskrona begärde han själv avsked 1899. 1911 dog han av ett hjärtfel.
Till vardags var han torpare, men i händelse av krig redo att bemanna ett örlogsfartyg och ge sig ut i strid. Namnet Speleman var Johan Fredriks båtsmansnamn och det anspelar på de anordningar eller spel som fanns på båtarna när man skulle fälla och upptaga ankaret. (se bilden)
På 1680-talet infördes indelningsverket då det var svårt att få soldater att frivilligt ta värvning när staten/kronan (kungen) skulle föra krig mot andra länder. Kontrakt skrevs med gårdar och socknar att de skulle skaffa fram ett visst antal soldater. För att locka män till detta erbjöds de ett torp till sin familj under tiden de tjänstgjorde. För sjöfartens (flottans) del kallades soldaterna för båtsmän. Johan Fredrik Speleman var en av många båtsmän i Blekinge. Som betalning för sitt arbete var det inte bara torpet utan även en viss kontant betalning. Till torpet skulle det höra en bit mark för odling till familjens försörjning, i annat fall skulle båtsmannen få kompensation för det. Vart tredje år var soldater och båtsmän inkallade på en generalmönstring för att kolla deras och deras torps status. Generalmönstringar bokfördes noga och de är rena guldgruvor för oss som släktforskar. Om det inte var krig kunde soldater vara beredda på att delta i byggnadsarbeten och liknande för kronans räkning.
Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes med allmän värnplikt. Många av de gamla torpen såldes då till sommartorp. Så skedde även med "vårt" båtsmanstorp Greby 68 när änkan Emilia Petersdotter flyttat därifrån.
2017 var min bror Stefan och jag på en släktrunda i Nättraby och fick då äran att besöka båtsmanstorpet och dess nuvarande ägare. Det var så fint och en hel del av ursprunget fanns fortfarande kvar. Nu var det mest charmigt men när upp till 10 personer skulle bo i ett rum och kök var nog känslan lite annorlunda.
Mittenpartiet av huset är det gamla båtsmanstorpet.
I en generalmönstringsrulla för oktober 1868 för andra båtsmanskompaniet i Karskrona finns Speleman med.
Dagens recept
Skeppsskorpor var förr något som båtsmännen fick att äta. De var lätta att ha med ut i fält och hade en lång hållbarhet. På 1750-talet började man att baka ett mjukt bröd som komplement till skorporna och det var brödet Ankarstock. Till en början var det mest befälen som fick brödet men det spred sig sedan även till de meniga och med tiden även ut i samhället i övrigt.
Ankarstock är ett rågbröd bakat med surdeg och det bakades på speciella kronobagerier. Enligt militära regler skulle varje limpa väga 1,7 kg vilket var så mycket bröd som en soldat fick på två dagar.
Utseendet på brödet är som tvärbalken i ett ankare och det har gett brödet sitt namn.
Jag har nu bakat två limpor bröd av receptet nedan och de vägde 1765 gram tillsammans så en limpa per dag motsvarar därmed dagsransonen för en soldat. När mitt bröd var nybakat tog jag bilderna och nu ska det ligga till sig över natten innan det skivas.
Enligt receptet ska 1 dl surdeg användas och eftersom jag regelbundet bakar surdegsbröd använde jag mig av den surdegskultur som fanns hemma. Surdegen ersätter den moderna jästen vi har idag men tar längre tid på sig att jäsa. Det finns torr surdseg att köpa på påse i butiker och det går åt en sådan påse om man vill baka brödet med det.
Ankarstock
Så här gjorde jag deg till 2 limpor.
Dag 1 blandas
1 dl aktiv rågsurdeg
7 dl vatten
12 dl rågsikt
Låt stå övertäckt på en varm plats i 8 - 12 timmar
Dag 2
Tillsätt och arbeta ihop degen från gårdagen till en smidig deg.
Tillsätt följande
2½ tsk salt
¾ dl mörk sirap
3 dl rågsikt
5-6 dl vetemjöl
¾ dl mörk sirap
3 dl rågsikt
5-6 dl vetemjöl
Dela degen i 2 delar och forma dem till släta längder och lägg dem i smorda formar.
TIPS det går bra att använda bakplåtspappersklädda formar.
TIPS det går bra att använda bakplåtspappersklädda formar.
Jäs under bakduk i 2-3 timmar.
Värm ugnen till 175°.
Grädda i nedre delen av ugnen ca 1¼ timme.
6.Låt limporna kallna inlindade i bakdukar.
Skiva dem inte förrän följande dag.
Värm ugnen till 175°.
Grädda i nedre delen av ugnen ca 1¼ timme.
6.Låt limporna kallna inlindade i bakdukar.
Skiva dem inte förrän följande dag.
(Nu är det en dag efter bakningen, brödet är smakat och var gott med en tydlig syrlighet som det ska ha.)