Gerda Sofia heter kvinnan intill Axel och alla deras barn.
Hon brukade mala kaffe i en liten kvarn
och konserverade ägg för senare bruk
till frukostarna som serverades på nystruken duk.
Som ung arbetade hon i Edestad som piga
men tyckte inte om att för det finare folket niga.
Dagens huvudperson är kvinnan på inledningsbilden från 1928 och hennes historia börjar i Hjortsberga, 1 mil öster om Ronneby. På bilden är hon med sin make Axel och åtta barn. Under sin levnad födde hon elva barn. Kvinnan heter Gerda Sofia och hon föddes i Hjortsberga vars kyrka tros vara Blekinges äldsta.
Intill kyrkan finns ett gods som heter Johannishus. I närheten av detta föddes min mormors mor Gerda 1885. På hemmanet N-o 39 Johannishus står det i födelse- och dopdokumentet.
Kartan är från slutet av 1800-talet då järnvägen byggdes. Kyrkan syns utmärkt
precis under järnvägen.
Gerda Sofia Carlsdotter (1885 - 1971) antecknas i kyrkoboken som oäkta. Hennes mor Carolina Josefina Andersdotter ( 1863 - 1934) var 22 år när hon födde sitt första barn. Vid tiden då Carolinas dotter Gerda föddes arbetade Carolina som mejerska på Johannishus gård tre mil från Ronneby. En mejerska jobbade med framställning av mjölkprodukter.
Några år senare träffade Gerdas mor båtsmannen Carl Gustaf Magnusson Standert (1858 - 1934). De gifte sig och Gerda fick senare sex halvsyskon.
När Carolinas dotter Gerda föds, görs en anteckning om detta och det står "med handen på papperet" vid hennes namnteckning. Carolina kunde inte skriva själv men med hjälp av någon som förde pennan hon höll i gick det att intyga dokumentet eller så höll hon bara sin hand på pappret.
Härmed erkänner jag mig vara moder till Gerda Sofia, född den 9/9 1885 Hjortsberga.
Carolina Josefina Andersdotter med hand på papperet. Namnteckningens egenhändighet intyga undertecknade på en gång närvarande vittnen: Carl Wadman Carl Jönsson
I kyrkböcker går det titt som tätt att finna barn skrivs som oäkta. Då menas att en fader inte finns angiven eller att barnet fötts innan giftermålet, I den statistik som SCB fört sedan 1700-talet över Sveriges befolkning har det under hela den perioden fram till 1912 funnits med begreppet oäkta. Det lär vara så att begreppet oäkta barn började användas i Sverige redan på 1100-talet när den kristna tron började sprida sig i landet.
1917 kom en ny lag som sa att oäkta barn fortsättningsvis skulle kallas för barn utom äktenskapet. Det blev ett så kallat trolovningsbarn och om föräldrarna gifte sig tätt inpå födseln räknades barnet inte som oäkta. Men fortfarande fanns det barn med okänd fader.
Gerda Sofia
Här kommer ett fotografi som visar Gerda Sofia när hon är vuxen någon gång i början på det nya seklet 1900-talet. 1902 hade hon flyttat hemifrån och fått tjänst som piga i Edestad socken på gården Boahaga 2. Efter något år blev hon gravid och födde en son som fick heta Tore Vilhelm.
Historien upprepar sig med fader okänd och oäkta barn. Gerda får precis som sin mor absolution i kyrkan en tid efter barnets födelse. Det var en mindre ceremoni då modern skulle få syndernas förlåtelse för att ha fött ett faderlöst barn. (jag ryser) Redan efter sex dagar dör lilla Tore och anledningen noteras vara en magsjukdom. Kan det ha varit det vi kallar för spädbarnskolik?
Livet fortsätter......
Gerda Sofia Carlsdotter blir fru Abrahamsson den 22 november 1905. Hon flyttar med mannen Axel Abrahamsson till Ronneby och där bor hon sedan till sin död 1971.
När jag var liten och bodde med mina föräldrar hände det någon gång att vi tog tåget från Nässjö ner till Ronneby och stannade där någon vecka. På den tiden arbetade pappa på SJ så vi fick fribiljetter. Vi som åkte var mamma och jag och någon gång följde min ena bror med.
Jag kommer ihåg det gamla paret Gerda och Axel och tyckte att de pratade så konstigt. Mamma var ju också från Blekinge men hade förändrat sin dialekt ganska mycket efter flytten till Nässjö. Mammas mormor Gerda hade mycket dålig syn som gammal och när jag hade skära (rosa) kläder på mig trodde hon att jag var naken. Sådant var svårt att förstå för mig som var ett barn på 4-5 år. Hon malde kaffe i en kaffekvarn och det fanns en stor AGA-spis i det lilla köket. När man kom in i huset luktade det jord. Det var inte så konstigt för huset var byggt intill berget som till viss del syntes i källaren.
Axel lyssnade på radion på hög volym och jag fick inte störa honom när han skulle lyssna på sjörapporten. Deras sängar var högt uppbäddade och över Axels säng hängde en för honom viktig tavla som visade den första socialdemokratiska enpartiregeringen från 1920. Den med Hjalmar Branting.
Intill spisen i köket stod en stor glasburk med ägg i som låg i en vätska och jag fick veta att det var konserverade ägg (vattenglas) för i hemmet fanns inget kylskåp. Det hade inte vi heller på den tiden men mamma konserverade inga ägg. Just de där äggen har idag inspirerat mig att välja det recept jag nu ska lämna ett recept på. Håll till godo!
Dagens recept
Det är ganska vanligt att göra olika smörgåsar eller små snittar som serveras när det ska vara lite festligt. En variant är att ha skivade kokta ägg och räkor eller någon romröra på brödet. Gerdas konserverade ägg fick mig in på sådana tankar. Men nu väljer jag istället att använda potatis som på tyska heter kartoffel. Vegetarisk mat är vad vi äter i det här huset och därför blir det sådana alternativ som används men du kan välja annat om så önskas.
Kartoffelsnittar
4 st
4 skivor danskt rågbröd
2-3 kokta potatisar
1 liten silverlök
saften från ½ citron
1 dl majonnäs
1 msk röd eller svart tångkaviar
1 msk hackad lök
1 msk hackad dill
salt
svartpeppar
rostad lök
kryddgrönt
- Koka potatisen.
- Lägg skivad silverlök i citronsaften och låt den dra där ca. 30 minuter.
- Blanda ihop ingredienserna till tångromsröran.
- Lägg tångromsröran på brödskivorna och sedan skivad kall potatis på den.
- Toppa med silverlöken, rostad lök och något grönt som dill eller krasse.
Tips: Snittarna är goda till en julsnaps.