Svenarums kyrka.
Foto nov. 2018.
Dagen innan julafton och snart ska den ringas in
det är städat, pyntat och ugnen har skurats fin.
Här har även kokats gröt
som inte är för söt.
Den hade passat till släktens "bygdesnille"
han som en perpetum mobile bygga ville.
I början av november 2018 gjorde min bror Stefan och jag en resa i förfäders spår tillsammans. Vi började i Sävsjö, for sedan till Norra Sandsjö och avslutade dagens resa med ett besök i Svenarums kyrka. Det hade börjat skymma, på kyrkogården runt kyrkan lyste mängder av gravljus då Allhelgonahelgen var nära förestående. Intill kyrkomuren vid ingången fanns en informationsskylt.
Ibland går det för snabbt när foton tas och det straffar sig med suddighet. Foto 2018.
Svenarums kyrka är inte den första kyrkobyggnaden som stått på platsen. Redan under medeltiden uppfördes en stenkyrka på samma plats som den nuvarande kyrkan står på. Spår efter den medeltida kyrkan hittades i samband med en restaurering i mitten av 1900-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes i etapper under 1700-talet och har nu en korsformig planform, tornkroppen tillkom i början av 1800-talet och ersatte då en klockstapel som fram till dess burit kyrkans klockor. Den första kyrkan som finns med som en teckning på tavlan fick ett celebert besök 1243 av Kungen Magnus Ladulås. Den nyare kyrkan från 1700- talet utsmyckades med en altartavla målad av Per Hörberg och ett unikt fyrsidigt kyrkur byggt av "bygdesnillet" Sven Holmqvist.
De båda bilderna nedan tog jag vid Nydala klosterkyrka 1970. Vid dörren står min
syster Catharina som då var sex år år.
Stora delar av Svenarums socken ägdes på 13-1400-talet av Nydala kloster som hade grundats 1143.
Den där fredagseftermiddagen 2018 gick vi in i den vackra kyrkan som var upplyst med en dov belysning och det doftade från tända ljus. Från orgeln hördes vacker men sorgsen musik och i sakristian fanns det uppdukat kaffe med dopp till de som ville värma sig en stund. Allt var så stämningsfullt att vi båda stadsmänniskor försattes in i en annan tid.
En annan tid
Sven Holmqvist (1745 - 1828) och hans hustru Katarina Johansdotter (1752 - 1779) hade gift sig 1769 i Svenarums kyrka. De bodde i socknen där han var en bonde men med många andra intresseområden också. Han var en kunnig snickare, skräddare, musiker och urmakare. En kreativ person som ville utforska och se vart hans tankar och händer kunde föra honom. Uttrycket "bygdesnille" som fanns med på kyrkans informationstavla andas inte bara beundran och respekt utan kanske mer en avundsjuka och oförståelse för att någon i socknen kunde något som andra inte kunde. Jag kommer genast att tänka på det vi kallar för Jantelagen, vars grund finns i den svenska kulturen:
Jantelagen går ut på att du inte ska tro att du är något. Du ska inte tro att du är bättre, viktigare, kan mer, är klokare, eller har några andra fördelar som gör dig förmer än andra människor. Du ska inte tro att du duger.
När tiderna gått förändras synsättet och jag kan känna en stor stolthet över att vara släkt med en så kunnig person som Sven Holmqvist. Men nu är det en annan tid.
Kyrkobesökare som kom till sin sockenkyrka förr fick en stunds vila efter veckans slit och släp, kanske slumrade de till en stund. I Svenarums kyrka hänger en mycket speciell klocka som har urtavlor på fyra håll, timvisare men ingen minutvisare. Klockan utfördes 1788 och urverket drev ursprungligen också klockan som sitter på den östra kyrkgavelns utsida som tillkom 1790. Ibland säger vi att minuterna kan vara långa men hur långa var då inte timmarna för kyrkobesökarna där i kyrkan.
På undersidan av det märkliga uret inne i kyrkan finns en text som lyder så här:
"Av ryttmästaren herr Erland Broman under 1 års
vistande här i församlingen och herre till Hubbestads Säteri, är detta
urverk skänkt och förärat guds stora namn till ära och detta herrens hus till
prydnad den 3 januari 1788. Gjord och förfärdigad av Sven Holmqvist."
vistande här i församlingen och herre till Hubbestads Säteri, är detta
urverk skänkt och förärat guds stora namn till ära och detta herrens hus till
prydnad den 3 januari 1788. Gjord och förfärdigad av Sven Holmqvist."
Vad man hitintills med säkerhet vet är att Sven Holmqvist tillverkat tornur till ytterligare en kyrka, nämligen Borås Caroli eller Torpa kyrka som den ursprungligen hette, samt svarat för renovering av det mer än 200 år gamla tornuret i Sankt Nikolai kyrka i Halmstad.
Sven Holmqvist, hade ett förträffligt mekaniskt kunnande som skulle ha fullkomnat sig ännu mera i sin konst, om han icke fallit på en idé, som förryckt så många hjärnor: att uppfinna en perpetum mobile.
(evighetsmaskin).
(evighetsmaskin).
Sven Holmqvist är en direkt anfader till mig (7 generationer).
Jag ---- Runo Persson ----Astrid Persson----Wilhelmina Wahrling----
Wilhelm Wahrling----Lisa Andersdotter----Stina Svensdotter----
Sven Svensson Holmqvist
Dagens recept
På julbordet passar denna rotfruktsgratäng som jag portionerade ut i olika formar för att värma strax innan serveringen. Gratängen innehåler potatis, morötter, palsternackor och grönkål som jag gick ut i trädgården och plockade. Grönkålen kan stå kvar ute hela vintern och plockas efterhand.
Rotfruktsgratäng
ugnen 175 grader
200 g morötter
200 g potatis
100 g palsternackor
30 g grönkål
1 gul lök
3 soltorkade tomater
3 dl växtbaserad matlagningsgrädde
1 msk senap
2 dl riven ost
1 msk timjan
1 tsk salt
peppar
- Starta ugnen.
- Smörj formen eller formarna du vill använda.
- Skala och riv rotsakerna grovt och hacka löken.
- Finhacka grönkålen och de soltorkade tomaterna.
- Lägg allt i en skål och blanda i resten.
- Fördela blandningen i ugnsformarna i ett ca. 2 cm lager.
- Grädda i ca. 25 minuter