Kalendern 2021 - lucka 7

 
 
Det är kallt i landet, många går omkring och fryser.
I husen är det fler och fler som hostar och nyser.
Då plockas det fram vad en vetenskapsman en gång klurat ut
Anders Celsius han hette, har du hört namnet förut?
När influensorna sig sprider är det gott med något varmt för kroppen
en mugg glögg smakar då alldeles toppen.
 
 
Anders Celsius (1701 - 1744) grundade Sveriges första astronomiska observatorium i Uppsala 1741 och gjorde många astronomiska observationer. Han var en begåvad forskare, vetenskapsman och astronom som föddes i Uppsala 1701. De flesta känner kanske inte till just honom utan mera det han blev mest känd för. Celsius-temperaturskalan som används i termometrar i nästan hela världen togs fram av honom. Anders Celsius dog redan 1744 av Tbc och är begravd i Gamla Uppsala kyrka.
Varför finns han med här i en kalenderlucka?
 
 Anders Celsius, (1701 - 1744) målning av Olof Arenius.
Bild från Wikipedia.
 
Släktforskning blir som intressantast när man vidgar vyerna och inte bara följer blodslinjen med personer. För att förstå tiden en anfader levde i kan den sociala miljön vara intressant att titta på. Vi är ju inte bara vad vi var utan blir det vi blev på grund av den biologiska, sociala, kulturella miljön och tidsepoken samt en massa annat som påverkar oss som människor.
Släkten Celsius härstammar från Ovanåker i Hälsingland. Anders Celsius farfar Magnus Nikolaus Celsius (1621 - 1679) som syns i släktträdet nedan föddes på en prästgård i Alfta. Ett av hans syskon var systern Margareta Celsius (1630 - 1681). Det var inte så ovanligt att prästerskap ägnade sig åt andra kunskapsområden och i just den släkten var flera intresserade av matematik och astronomi så miljön där syskonen befann sig präglade dem på många sätt. Margareta gifter sig senare med prästen Erik Canuti Gozelius och deras barn och ättlingar leder ner direkt till mig och personer runt mig. Men nu återgår vi till Margaretas bror Magnus och den familj som syskonen befiner sig i som barn. Deras far och mor har Anders Celsius och vår släkt genom Margareta gemensamt.
 
 
Syskonen Magnus och Margaretas föräldrar var Nikolaus Magni Travillagaeus (1577 - 1658) och Sigrid Unonia (1590 - ca.1660). Fadern Nikolaus var son till bonden Måns Nilsson, född 1550 och familjen bodde i Asby socken i Höglycke by som nu ligger i Östergötland men som då var Småland.  Nikolaus studerade till präst i Linköping. Han blev därefter skolpräst i Gävle och 1620 kapellan (präst i ett kapell) i Alfta och sedan präst i Ovanåker. Där gifte han sig med rådmansdottern Sigrid Unonia  samma år. Det var i Alfta som sonen Magnus föddes. I Ovanåker föddes systern Margareta.
 
Prästgården i Ovanåker hade namnet Högen. Det var på modet att kunna tala och skriva latin i Sverige på den tiden och Högen "latiniserades" och blev då Celsius som sedan blev ett släktnamn. 
Anders Celcsius farfar var alltså bror med Margareta Celsius och hon är en anmoder till mig och min släkt på pappas och farmor Astrid Perssons sida. Den släktgren som Anders Celsius tillhörde blev adlad, vår släktgren blev det inte. Men Margaretas sida var inte fy skam den heller och den återkommer i en senare lucka.
Bilden är från Ovanåkers kyrka.
Bilden visar den gemensamma mannen som släktgrenarna hade. Det var de båda syskonen Magnus och Margaretas far, Nikolaus Magni Travillagaeus (1577 - 1858).
Nikolaus är begravd i Ovanåker, sonen Magnus i Gamla Uppsala kyrka bredvid sin sonson Anders Celsius.
 
Under tiden jag skrivit texten i dagens berättelse följde jag med på en karta och gjorde intällningen att jag vill gå sträckan till platserna som nämns. Med början i Höglycke i Asby och slutet i Uppsala och några andra platser däremellan skulle det ta mig 155 timmar att göra sträckan och 762 km av Sverige skulle tillryggaläggas.
 
 
 
 En liten extra notering: Gårdagens namn i svenska kalendern var Nikolaus.
 Släktskapet för mig och mina syskons del till Nikolaus är så här:
 
farmors mormor farfar mormor farmors far = 12 generationer
 
 
Dagens recept
 
Varma drycker har nog uppskattats i alla tider när det blir kallt och vindarna tar i. Jag väljer därför att bjuda på ett glas hemgjord glögg men för att få en extra twist i smaken tillsätter jag kakao i drycken. Inte mycket men så där lagom som vi svenskar säger.
 
 
Här är alla ingredienser till glöggen blandade i en kastrull där den ska sjuda (inte koka) i 5 minuter. Sedan vilar den i ett dygn i ett svalt utrymme.
 
Vinglögg
1½ liter vin, gärna sött åt portvinshållet
2 kanelstänger
1 tsk kardemummakärnor
2-3 stjärnanis
12 hela nejlikor
juice och skal från ½ apelsin
ca 1 dl socker 
2 msk kakao
  1.  Värm vinet i en kastrull – bara så det sjuder och inte kokar.
  2.  Blanda ner socker och kryddor. Sikta över kakaon och vispa under tiden.
  3.  Rör om och låt det sjuda i ca 5 minuter.
  4. Slå över glöggen i flaska eller en kanna och låt svalna.
  5. Låt stå och dra i två dagar och sila sedan av kryddorna innan servering.
 
 



Taggar: chokladglögg;

Kommentera inlägget här :