


Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia - åttabarnsmor, profet, politiker och den enda svensk som helgonförklarats av påven. I början av 1300-talet lever Birgitta som en adelsfru i kungahovets närhet och hämtar inspiration ur kvinnors vardag till sina himmelska uppenbarelser.
I mitt släktträd tar jag mig tillbaka till 1300-talet och Birgitta Birgersdotter (1303 - 1373). Hon föddes i Uppland och blev bortgift redan vid 13 års ålder med Ulv Gudmarsson ( ca. 1297 - 1344). Birgitta har troligen uppkallats efter det irländska skyddshelgonet Brigida, som inte var obekant i Sverige på medeltiden. Religionen var betydelsefull i miljön där Birgitta vistades. Fromheten var en tradition och flera vallfärdade till Jerusalem. Birgittas mor dog 1314 och då flyttade hon till en moster för uppfostran där. Mostern Katarina var gift med en av rikets mäktigaste män lagmannen Knut Jonsson (1292 - 1345). Han var riksråd, lagman och även drots som motsvarar en nutida justitieminister. Under tiden BIrgitta bodde där blev hon bortgift med den artonårige Ulv Gudmarsson som ansågs vara en person som hade svårt att lära sig saker och därför tros Birgitta vara den som var projektledaren i äktenskapet.
Birgitta och Ulv fick åtta barn. En av dem fick heta Katarina Ulfsdotter (1331 - 1381) och hon blev senare Vadstena klosters första föreståndarinna.
När en person blir helgonförklarad inom den katolska kyrkan görs en kanonisering, en förklaring om vad personen har gjord för gott. I den som gjordes för Birgitta står bl.a detta:
»Hon gav akt på sitt hus och åt aldrig sitt bröd med lättja. Hon utsträckte sin hand till de fattiga och eländiga och visade en outtömlig barmhärtighet mot alla behövande, sjuka och föraktade människor. Redan under den tid, då hennes make ännu var i livet, brukade hon varje dag bespisa tolv fattiga vid sitt bord, varvid hon själv betjänade dem. Av sina enskilda tillgångar lät hon i åtskilliga delar av sitt fädernesland iståndsätta förfallna sjuk- och fattighus och besökte och vårdade dess fattiga och sjuka med största omsorg.»
I skrifterna som finns efter Birgitta finns information om (dock ej uppgivet av av henne själv) att hon en tid varit hovmästarinna för den unga drottningen Blanche av Namur (1320 - 1363) vilket borde ha varit 1336. Det året besökte Birgitta i hovets sällskapTrondheim. Blanche av Namur var gift, och därför drottning, med Magnus Eriksson (1316 - 1374) som var kung i Norge och Sverige. Drottningen och deras son prins Håkan syns på en senare målning sittande i sin mors knä. Den scenen har gett upphov till en ramsa som drottningen ska ha sjungit för sin son:
Rida rida Ranka
hästen heter Blanka
Vart ska vi rida?
Till en liten piga
Vad kan hon heta?
1344 dör Birgittas man Ulv och blir då begravd i Alvastra kloster i Östergötland. Birgitta bosätter sig i närheten. 1349 reser hon til Rom för att träffa Påven och vara i närheten av den katolska kyrkan. Birgitta var intresserad av kyrkopolitik och ville att kvinnor skulle få ledande roller inom klosterrörelser. Män och kvinnor skulle kunna verka med olika uppgifter under samma tak. Om detta hade hon haft en uppenbarelse och den framförde hon till påven. 1370 godkänner Påve Urban V Birgittas nytänkande klosterregler och gemensamkloster för män och kvinnor blir tillåtna. Klostret i Vadstena blir ett för både nunnor och munkar.
1373 dör Birgitta Birgersdotter i Rom men hennes kvarlevor transporteras till Sverige och finns nu i Vadstena. Länken till filmen längst ner i den här adventsluckan går till en dokumentär som börjar med att Heliga Birgittas skalle visas.
1391 skrivs Birgitta in i helgonboken.1422 upphävde påve Martin V alla dubbelkloster och påbjöd segregation mellan bröder och systrar.
Hur är det då med mitt släktskap till Birgitta?
Från mig och mina släktingar i samma generation är det 20 generationer till Birgitta den Heliga. Hennes älsta dotter Märta Ulfsdotter av Ulvåsa gift Ribbing är den som leder ner till oss.

I tankarna förflyttar jag mig till 1967. Jag går i sjätte klass och det planeras för en skolresa till Vadstena. Bussresa, matsäck, besöka klostret, se kyrkan och klosterträdgården. Det var så stort för mig och mamma brukade många gånger senare berätta hur mycket jag pratade om denna resa. Å, det blev stort. Matsäcken och resan har jag inte mycket minnen av men kyrkan, klostret och nunnan som guidade oss kan jag fortfarande se tydligt framför mig.

- Koka upp vatten, margarin och salt.
- Lägg i risgrynen och koka i 10 min på svag värme under lock. Ha koll så det inte kokar över!
- Häll i hälften av mjölken och kanelstången. Koka upp!
- Sänk värmen och sjud sedan gröten i 40 minuter. Rör någon gång ibland.
- Tillsätt resten av mjölken efter hand som gröten tjocknar.
- Sockra när gröten är färdig.
