Det var en gång en man som i Gränna såg dagens ljus
inte var han fattig utan ägde många hus.
Anna Tordsdotter hans maka var
och Lars Svensson Bölja hans far.
Idag här bjuds på en italiensk torr kaka
kryddad med saffran, doppas gärna i glögg när man ska smaka.
Det var en gång - en sann släkthistoria.........
Vi klättrar ner till 1500- talet och träffar där en man som heter Jöns Larsson av släkten Bölja af Västbo, som var en gammal frälsesläkt. Deras släktvapen visar böljande vågor. Jöns Larsson Bölja af Västbo (1481 - 1543) var en lagman och häradshövding i Västbo härad som motsvarade det som idag kallas Finnveden.
Det markerade området på kartan var Tiohärads lagsaga och kallades länge Värends lagsaga och var en medeltida lagsaga som omfattade sydvästra och mellersta delarna av Småland, från den dåvarande danska gränsen upp till Småländska höglandet vid Vättern. Tiohärads lagsaga hade sina egna lagar precis som andra sådana områden hade i Sverige på medeltiden. Efterhand förändrades områdena för olika lagar, för att slutligen bli en landslag.
Jöns ägde flera gårdar, en var Järanäs vid sjön Bolmen. Gården hade hans morfar haft och Jöns fick den sedan efter sin mor Elsa Bengtsdotter Ollongren af Ljusdal. Hon tillhörde en adelsätt som dog ut på 1600- talet. Gården Järanäs gav Jöns i sin tur till sin hustru Anna Tordsdotter i morgongåva.
En annan av Jöns gårdar var Kungsholmen vid sjön Unnen inte så långt ifrån Ljungby. Gården byggdes om till säteriet Valnaes (Vallsnäs). Genom tiderna beboddes säteriet av en rad häradshövdingar och andra mäktiga män i Finnveden.
1917 gjordes utgrävningar på platsen för gården Kungsholmen men det tros snarare vara rester efter Jöns Böljas säteri Vallsnäs som man fann.
Jöns Bölja ägde alltså flera gårdar, var lagman och häradshövding men också skeppshövitsman. Han var med på flera sjöslag iunder åren 1535-36. Den 5 augusti 1538 fick han i uppdrag att tillsammans med Ture Trolle (1490 - 1555) som var tillsyningsman över frälset i Småland att hålla vapensyn över gårdarna. Det bar sig inte bättre än att Ture Trolle anmälde en av Jöns Böljas egna gårdar för bristande rustning tillsammans med sex andra frälsemän.
År 1539 blev Jöns enda son dömd till döden för att ha dräpt fogden Påvel Birgersson (Halvhjort af Älmtaryd). Sonen Lars Jönsson fick hjälp av sin far Jöns som försökte förmå kung Gustaf I Vasa att benåda sonen. Det lyckades till slut efter att kungen mutats med två hemman till honom personligen från Jöns. Sonen Lars måste också betala en dryg mansbot till den dräptes släktingar. Även detta fick fadern Jöns betala då hans son saknade ekonomiska medel.
1543 slutar Jöns Böljas liv då han dödas i Dackefejden när det gjordes revolt mot Gustav Vasas skattelagar, kyrkopolitiken och fogdarna. Jöns blev ihjälslagen av bondeledaren Simon Bagge.
Dackefejden pågick 1542 - 1543
Från mig via min pappa och farmor är det 13 generationer till Jöns Larsson Bölja af Västbo (1481 - 1543).
Ett barnbarns barnbarn till Jöns var Skillingarydsbon Tomas Persson som kommer att dyka upp i en lucka den 18 december,.
Dagens recept
Till Sverige nådde saffranet i samband med Hansan, som öppnade upp för ny handel över Östersjön på 1200 -1300-talet. På Birgittaklostret i Vadstena, med 85 bröder och systrar, förbrukades över 400 gram saffran under ett enda år på 1300-talet. På 1500-talet hade Gustav Vasa saffran på lager i sin kryddkammare. Under medeltiden skedde mycket av handeln av saffran i Venedig. För att det inte skulle säljas falsk saffran fanns det en speciell poliskår som övervakade handeln.
Idag bakas det saffransbiscotti i mitt kök, av äkta fin saffran som jag köpt av ett av mina barnbarn, som samlar in pengar till en kommande resa med sin klass.
Saffransbiscotti
ugnen 200 grader + 100 grader för torknigen
100 g margarin
0,5 g saffran + 1 msk socker
1 dl växtbaserad mjölk
2 dl socker
100 g mandelmjöl
ca 5 dl vetemjöl
1 dl mandelspån
2 tsk bakpulver
- Smält margarinet och låt det svalna.
- Lägg saffran och lite socker i en mortel och stöt samman till ett fint pulver.
- Blanda sedan detta med det smälta margarinet.
- Vispa ihop sockret med mjölken.
- Tillsätt saffransmargarinet och rör om.
- De torra ingredienserna blandas först i en egen skål. Spara lite av mjölet till knådningen.
- Arbeta ihop det hela till en deg som ska vara småkletig men gå att knåda ihop till en boll.
- Häll ut degen på mjölat bakbord och arbeta ihop den ytterligare lite med händerna.
- Dela i fyra delar och rulla varje del till en rulle som är lika lång som plåtens korta sida.
- Lägg rullarna på bakplåtspappersklädd plåt och platta ut lite.
- Grädda i ugn på 200 grader i ca 20 minuter.
- Låt de bakade rullarna svalna och skär i bitar.
- Torka sedan biscottin i ugnen på ca 100 grader i 60 minuter eller tills de är riktigt hårda.
- Öppna gärna ugnen med jämna mellanrum och släpp ut ångan eller låt luckan stå lite på glänt.
Till saffransbiscotti passar det med ett glas god glögg. Idag väljer vi här i huset att provsmaka av den nyinköpta sorten Lutendrank som en kusin till mig tipsat om.
På flaskans baksideetikett läser jag:
Gustav Vasa beställde hem dyrt vin från södra Europa. På vägen till Sverige hände det att vinet blev dåligt. Hemkommet till Sverige bad Gustav, som var ekonomisk, kökspersonalen att värma vinet tillsammans med kardemumma, ingefära, kanel och muskot för att dölja detta. Gustav namngav blandningen, Lutendrank, och glöggen var född! Historien säger att Gustav Vasas son, Erik XIV, var så förtjust i " Lutendrank att han drack det varje morgon
Jag vet inte om man skålar i glögg men jag höjer mitt glas mot mina förfäder i det som inte kan passa bättre än ett glas med anor från tiden då dagens historia i kalendern härstammar.
