Landet Down Under

   
Bilderna här under får mig att tänka på inte bara min son som befinner sig i Australien nu utan även på min pappa som besökte landet bl.a. 1949 -1950. Tänk vilken häftigt känsla att resa dit idag men ännu större att göra en sådan resa för nästan sjuttio år sedan. Jag har många gånger sagt till sonen att jag är avundsjuk på hans resa och menar det verkligen. Med pappas bilder och olika dokument framplockade inser jag likheter med resorna mellan min son och min far. Historiens vingslag kan det kallas eller snarare vattenskvalp som går igen.
 
Sydney Harbour Bridge på ett foto tagit av pappa 1949.
Min sons bild december 2017. 
 
Pappa ville tidigt ut på de sju haven och for till Hälsingborg (som man stavade det då) i början av 1948. Han hade nyss fyllt 15 år och stod fortfarande på tillväxt som det står i hans sjömansbok. 
Sjömansboken utfärdades den 22 april 1948 och redan samma dag gick han som uppassare ombord på en båt i Hälsingborg för att fara till Aruba i Västindien. Sedan tog den ena resan efter den andra vid. Han seglade till Casablanca, USA, Canada, Australien, Sydamerika, Cuba, olika Medelhavshamnar, Östersjöhamnar, England men även till Finland, Norge och Danmark. Så där höll det på tills han gick iland i Karlskrona, träffade mamma och så småningom föddes jag 1955.
Otaliga var "sjömanshistorierna" han berättade genom åren men jag har nog inte förrän på senare år förstått vilka äventyr han var med om och vad den där sjömansboken och hans foton berättar om. 
Nu kan jag följa hans barnbarn, min son, på ett av hans reseäventyr på ett helt annat sätt som man gör i modern tid med teknikens hjälp. Hans morfar skulle vara väldigt stolt om han levt och fått dela minnen och historier med ännu en generation som känt vingslagen och skvalpet från Down Under.
Att måla kan vara kul men inte hängande utanför en båt på det här sättet. Pappa står till vänster.
Jag undrar om livet som sjöman var så glamoröst? Men sjön lockade ju till många resor så något speciellt var det nog med resorna trots allt.
 
 I februari 2018 skulle pappa ha fyllt 85 år och mina tankar går ofta till honom.


Kommentera inlägget här :